ÄNDENS TID och JESU ÅTERKOMST!

ÄNDENS TID och JESU ÅTERKOMST - Predikade 16/11-19 i Bodträskfors, Nya Korskyrkan, Boden:

https://youtu.be/03lQy2itwlQ


EN ”FÖRSUPEN” AKADEMIKER FINNER GUD! – Mitt Vittnesbörd!

Våren 1995 blev jag klar med 4 års Högskolestudier. På examenspappret stod det fil.kand Kulturvetarlinjen. Jag studerade vid Örebro och Göteborgs Universitet. Mitt huvudämne var litteraturvetenskap, annat jag hade läst var filosofiska och kulturvetenskapliga ämnen, filmvetenskap, språk.

Mitt liv i övrigt var inget speciellt, inte särskilt svårt, bara som de flesta vid den åldern som inte har egen familj. Festade en hel del, särskilt sommartid var det mycket krogbesök, faktiskt sista 2 åren blev det lite väl mycket men fortfarande inte så mycket att det blev ett problem, men väl om jag fortsatt några år till så hade jag troligen blivit alkoholist. Jag levde ett ungkarlsliv med allt vad det innebar av struliga förhållanden. Jag var en ganska så vanlig hednisk syndare, var egoistisk som de flesta, kunde behandla andra själviskt och utan hänsyn, förtalade lite lagom sådär som de flesta gör, ljög då nöden så krävde o s v.

Nåväl, jag hade fått kristna bekanta, eftersom jag flyttat runt en hel del så hade jag inte naturligt en massa vänner annat än i studievärlden. I hemstaden Borås var det faktiskt väldigt svårt att få kamrater, jag umgicks med en barndomsvän som jag festade mycket med tillsammans med det grabbgänget han umgicks med. Därför var det tacksamt för mig att finna dessa kristna bekanta, de var liksom mer nyttiga för hälsan, superi och festande bryter faktiskt ner hälsan fysiskt och psykiskt.

Hur kunde jag med att umgås med sådana där ”kristna”? Ja, jag hade alltid sedan barnsben haft viss respekt för kyrkan, detta trots att jag kom från ett arbetarhem med socialistiska värderingar där Gud, Jesus och Evangelium aldrig kom på tal. Visst tyckte jag att de kristna var underliga och kanske lite bakom flötet, och jag kunde argumentera emot dem. Men det märkliga var att deras ord fastnade i mig, de var sådana där radikala kristna som vittnade rakt och kraftfullt till mig om Jesus, att Han dött för mig, att Han tog och sonade mina synder på Korset av kärlek till mig, de talade om att få frid med Gud, att komma in i gemenskap med levande Gud, det var Himmel eller Helvete och hela Evangeliet rakt på sak liksom. Det blev stunder jag oförklarligt nog blev oproffsigt arg och rent av rasande, men orden de sade fortsatte verka på mig även då jag inte umgicks med dem. Faktiskt så väcktes mitt samvete för allra första gången, och det blev en inre kamp där jag försökte i tankarna försvara mig och mitt syndiga liv, jag tänkte ofta ”jag är väl ändå ingen Hitler, jag är ganska bra ändå, om Gud finns så accepterar Han mig som jag är” och dylika formuleringar.

Sommaren -95 dog en nära släkting till mig, jag åkte till begravningen i norra Finland. Den nära släktingen som dog hade varit varmt troende och själva begravningen var mycket underlig; Vi var 4 män som bar ut kistan och alla var i svår sorg, hon var väldigt omtyckt och älskad, ja, då kom plötsligt en mäktig himmelsk närvaro över platsen, vilket gjorde mig glad på något oförklarligt vis. Allt detta utmanade min rationella hjärna, plötsligt började jag inse att det kanske måste finnas något större än min eller någon människas hjärna och förstånd. Jag hade ju faktiskt förstått efter 4 års studier inom humaniora att de existensiella frågor jag hade innan jag började studera inte fått sina svar, tvärtom. Inga egentliga svar fanns helt enkelt, bara en massa sinsemellan motstridiga teorier och ideer. Allmänheten och folk i gemen har sådant förtroende för de s k intellektuellas förstånd, utan att veta att dessa intellektuella faktiskt är ännu större frågetecken än de själva är, och de som är självsäkra och menar sig veta saker och ting inom det intellektuella lägret är de verkliga dårfinkarna. Ändå visste jag inom mig att det ändå måste finnas absolut sanning angående det mänskliga livet eftersom naturen, mikro och makrokosmos uppvisade ordning och handfast sanningsenlig fakta, dessutom alltid orsak och verkan. Att tro på slumpen eller ödet är bara att likt strutsen stoppa huvudet i sanden, och den s k relativismen som en del vill avfärda nästan allt med är verkligen ett intellektets kollaps, egentligen en feg kapitulation och slapp resignation av sökandet efter sanningsenliga svar. Evolutionsläran var för mig inte heller något tillfredställande, den var en teori och inte vetenskapligt bevisad fakta.

Nåväl, efter hemkomsten var jag ensam hemma sent en kväll. Jag läste i en kristen bok som beskrev lite allmänna saker som hör till det kristna livet. Jag var fortfarande motsträvig gentemot kristen tro, men jag märkte att jag inte kunde stå emot att läsa och höra om det. När jag så läste i boken dök plötsligt berättelsen om Jesu verk på Korset upp, författaren beskrev mycket enkelt och kortfattat att Jesus dog för mina synder och att jag var försonad med Gud genom Jesus död på Korset. Det stod att Jesus bokstavligen tog Mina synder på sig och led straffet för dem, alltså i mitt ställe. Det var detta som bara slog ner i mig med full kraft, jag hade aldrig tidigare sett eller förstått detta intellektuell som jag var, men nu så var det liksom som en uppenbarelse. Detta blev plötsligt logiskt för mig; Om vi begår brott i samhället så ställs vi inför rätta i en domstol, vi döms till ett straff, som en konsekvens av våra brott. Det är så samhället bevaras med dess värderingar om rätt och fel eller om gott och ont. Men, Gud har ju skapat all rättvisa, Han är själva fundamentet, grunden och garanten för rättvisa, sanning och det som är rätt och riktigt.

Jag förstod att det måste bli en domstol inför Gud för oss alla, en räkenskapens dag. Och Guds moral och etik, som t ex de 10 Budorden talar om säger mig att jag är skyldig. Jag har ljugit, stulit, förtalat, varit elak och framförallt självisk och kärlekslös. Inget av sådant beteende kan finnas i det fullkomliga Himlen. Jag hade absolut inget i Himlen att göra, jag var inte berättigad att få komma dit. Men, här stod alltså i boken att Jesus, som levde ett fullkomligt liv utan synd, ja, att Han tog mina synder på sig, att han tog mitt straff för mina brott och synder på sig istället för mig…istället för mig. Och detta var alltså Guds enorma Kärlek att Jesus gjorde detta just för mig. Jag insåg att Gud älskade mig så mycket att Han valde att själv lida och dö på ett Kors för min skull så att jag inte behövde bli dömd och gå evigt förlorad utan istället bli förlåten, frikänd och benådad på denna Räkenskapens dag.

Men jag var fortfarande rationell och ville ha bevis, men med den skillnaden att mitt hjärta nu var vidöppet för Gud. På något vis upplevde jag inom mig att om jag överlåter mitt liv till Gud så dör jag, d v s den "gamle Peter" dör och något nytt tar vid, vad för något ”nytt” visste jag ju inte, det var som att kasta sig ut över ett stup, allt eller inget, det fick bära eller brista. Till saken hör att jag haft en återkommande dröm i flera år att ”jag skulle dö vid 30 års ålder”, och jag var 30 år där och då…Jag böjde mig ner där i min lilla etta i Borås och såg ut genom fönstret mot natthimlen, och då vrålade jag rätt ut som en galning: ”Gud, Om du finns Visa det för mig Nu!!!” Och det som då omedelbart därefter hände var att Gud kom till mig, Han verkligen slog ner med full kraft in i mitt innersta, jag förnam och upplevde Jesus väldigt påtagligt. Mitt inre hade varit ett mörkt, kallt, ensamt och tomt rum, men nu var det strålande ljust och varmt, jag uppfylldes av Guds kärlek och närvaro, Jesu kärlek omslöt hela mitt väsen som en varm filt. Detta var några sekunder av, som jag kom att förstå senare, Guds härlighets och helighets närvaro. Faktiskt så blev hela lägenheten bländade vitt, Gud var på besök hos mig…Genast tog jag fram ett kristet traktat som jag hade tillgängligt, där fanns en frälsningsbön, den läste jag högt till Gud gång på gång, tårarna slutade aldrig flöda. Jag var från den stunden frälst och hade tagit emot Jesus i mitt liv.

Dagarna som följde efter denna andliga upplevelse var helt enorma. Allt, naturen, omgivningen och tillvaron i sig hade fått färg. Det andliga påverkade också själ och kropp vilket gav hela mitt väsen ett välmående från Gud, faktiskt en frid och glädje som aldrig verkade ta slut. Jag ville helst vara ensam med Jesus alldeles i början, vi hade det så underbart tillsammans. Det var en andlig Gudsgemenskap som var långt mer än jag kunnat föreställa mig, det var att leva på högsta tänkbara nivå, det var att befinna sig i själva tillvarons mening och syfte, det var att umgås med levande Gud, med Gud själv. Det var också att äntligen komma Hem, liksom i hamn. Jag upptäckte att i Guds närvaro så var jag fullständigt tillfreds, det enda jag ville ha mer av, ja, det var att komma Herren Jesus närmare, få umgås mer med Honom, och jag upplevde mig verkligen älskad och accepterad av Gud.

Jag hade en Bibel hemma, det enda stället jag visste om var Psalm 23, den försökte jag läsa, men jag kom inte längre än några rader innan jag storgrät, det var sådan Andens kraft som kom över mig i Bibelläsningen. Tidigare hade jag kikat lite i Bibeln utan att förstå något, men nu så var Bibelorden levande och fullt av ”uppenbarelse”, insikter och visdom. Under två veckors tid kunde jag förnimma/uppleva och liksom "se" med min inre syn hur Jesus hängde på Korset, där sade Han till mig: ”Peter, Jag dog för dig, Jag älskar dig, du är förlåten och fri". Jag grät kollosalt under dessa veckor, och största orsaken var av tacksamhet till Jesus. Jag grät också för att Jesus som var så oskyldig, ren och fullkomlig hade behövt lida och dö för mig. Ni ska veta att det fanns stunder alldeles i början av denna tid då jag upplevde mig vara jordens största smutsfläck, fast jag var en genomsnittlig syndare så upplevde jag mig ändå som den värste syndaren av dem alla, värre än Hitler o s v, men det var i sådana stunder jag fick förnimma Jesus på Korset sägandes ”Jag dog för dig, Jag älskar dig, du är Förlåten, du är Fri”. Det var en sådan oerhörd Nåd från Gud, ett sådant oerhört Offer Jesus gjorde för min skull. Och jag upplevde konkret hur jag var förlåten, försonad, frikänd, ja, liksom fullständigt renad från all synd och elände som jag burit på under mina tidigare 30 år.

Några veckor senare döpte jag mig i Korskyrkan, Borås. Jag lärde mig snabbt att denna härliga Gudsgemenskap, att få uppleva Jesu närvaro berodde på hur pass mycket jag ägnade mig åt Jesus, Bibeln, bönen, kristna möten, lovsång och tillbedjan, och i synnerhet då hur pass mycket jag av hjärtat hängav mig till Herren. Dessutom dränerades och ströps, som när man skruvar åt en kran, denna Gudsgemenskap när jag råkade begå synd eller ägna mig alltför hängivet eller för mycket åt världsliga och jordiska ting, sistnämnda var det inte fel att göra men det fick inte gå före Jesus och Guds rike, liksom ta för mycket utrymme vare sig i hjärtat, i tankar eller i tid. Men, då bekände jag min synd och omvände mig av hjärtat, och den himmelska andliga strömmen kunde återigen flöda fritt i mitt innersta.

De kristna behövde aldrig jaga eller tigga för att få mig till kristna möten eller för att få mig engagerad i kristna saker, det var snarare tvärtom. Under 1:a året av min frälsning hade jag min s k ”baby-period”, något nyfrälsta ofta har, d v s jag strulade till det emellanåt, hamnade i grövre synder och så, men eftersom jag hade verkligen mött Jesus radikalt och påtagligt och mitt liv var totalt förvandlat så omvände jag mig också under stor vånda och ånger, varefter Herren mig förlät och renade. Under året hade jag fortsatt starka möten och härlig gemenskap med Gud. Under 2:a året vidtog helgelsen på ett mer genomgripande sätt, de grövre synderna hade lämnats, men nu började Herren verka och forma mer på djupet för att forma fram en levande kristen i Herrens tjänst, och nu började den vandringen med Gud som innebar att verkligen lära känna sin Gud. Viktigaste lärdomen var att låta sig ständigt bli uppfylld av Gudsnärvaron, av Andens liv och att inta dagligen Guds levande Ord, Bibeln, då fungerar kristna livet. Och på den vandringen, livet tillsammans med Jesus är jag än idag. Jag ångrar inte en dag av mitt frälsta liv, det var verkligen från död till liv, ett evigt liv.

 


PERSONLIGA HELANDEMIRAKLER!

PERSONLIGA HELANDEMIRAKLER! Och andra övernaturliga Gudsingripanden jag och min fru Anette varit med om:

Jag och Anette har genom åren fått se många andra människor motta Guds påtagliga helandeunder och mirakler, särskilt ute på missionsfältet i Asien och Afrika då vi åkt med i olika missionsteam, men också här hemmavid har vi sett Guds under. Blinda som plötsligt fått se, döva börjat höra, stumma tala osv, Jesus har botat dem genom trons bön, också då vi själva bett för dem. Men personligen, det jag själv och frun erfarit för egen del, eget helandeunder eller Gudsingripande som vi kan nämna är följande händelser, det finns fler men dessa vill vi vittna om:

När jag (Peter) gick på pingströrelsens Team action Bibelskola så fick jag intensiv tandvärk. Jag var långt hemmifrån och hade varken gott om tid eller pengar för akut tandläkarbesök. Jag begärde förbön av syskonen och de ställde sig i en ring runt mig och bad, då kände jag som en ”vindpil” av Guds kraft gå rakt in i käken och bara svepte bort den intensiva värken. Jag behövde inte ens uppsöka tandläkare på lång tid efter detta, tanden blev botad av ”Herren min (tand-) Läkare” :)

När jag gick Bibelskola i Florida skulle vi bära in en jättetung och stor byrålåda som vi fått till vårt boende, vi var tre bröder som kämpande med möbeln. Betänk att detta är alltså inte en lätt Ikeamöbel. Ena (tunga) skåpsdörren var öppen och plötsligt far den med full kraft igen och stängs, och då är min ena tumme i vägen…Smärtan är intensiv, då ber bröderna för mig, omedelbart försvinner smärtan, tummen är normalvit och fin och förblir så! Tack Jesus :)

Gud räddade mig och frun från livsfara när vi handlade på ÖB i Uppsala, jag upplevde plötsligt en inre maning att vi måste omedelbart och snabbt gå därifrån, inte lätt få frun sluta shoppa (ett mirakel i sig... :) , men hon är andlig och förstod. Senare läste vi att ett väpnat rån skedde där ca 5 minuter efter vi gått därifrån...Ett annat Guds övernaturliga beskydd var när jag handlat på Coop i Östersund, plötsligt upplever jag andligt en maning att kolla matkvittot då jag redan kört iväg och skulle upp på höghastighetsvägen (100 km/h), en egentligen orimlig och onaturlig sak att göra för mig, men jag körde in bilen på en parkering. Körde iväg 2 minuter senare, och det var en trafikolycka på nämnda väg, jag skulle ha hamnat mitt i olyckan 2 minuter tidigare...

Jag hade min ”babyperiod” som nyfrälst i c a 1 år, då jag inte var helt fri från diverse felaktiga begärelser. Jag gillade rusdrycker och då särskilt öl, och föll på det ett antal gånger, omvände mig förståss och Herren förlät, renade och fyllde mig återigen med Sin livgivande närvaro och frid. Men, begäret jagade mig som arga bin när jag vissa helger kom i närheten av ölhyllorna i någon butik. En dag fick jag förbön av en Gudskvinna som heter Anita Barker, undret var omedelbar, jag upplevde Guds befriande kraft och begäret försvann fullständigt. Jag t o m (dumdristigt och ovist) testade den nya friheten genom att dricka lite vin, och det smakade som ättika. Och den berusande känslan som kommer av alkohol kändes som något svart obehagligt klet som på ett kusligt sätt påverkade hjärnan och som ännu värre störde den andliga gemenskapen med Jesus. Därefter blev det inga mer rusdrycker för mig. Jag var verkligen fri, och sedan dess har det gått 23 år och jag är alltjämt lyckligt fri från all rusdrycks- och ölbegär. Tack Jesus :)

När jag evangeliserade på ett torg i Borås, kom en rasande stor man med knyten näve fram till mig, röd i ansiktet och redo att slå ned mig. Jag blundade, lade en hand på hans axel och bad (samtidigt funderande jag hur bäst falla), när jag öppnade ögonen var handen inte längre knyten, mannen hade tårar i ögonen...

Anette min fru har också erfarit mäktiga Gudsunder:
Jag (Anette) kan vittna om hur Gud helat mig i ryggen. Jag hade skolios, dvs en S-formad rygg. Jag jobbade i kök i ungdomen ett tag där det var rätt tunga lyft. Fick väldigt ont i ryggen, men en kompis la handen på mig och bad att Jesus skulle hela min rygg. Då kände jag en varm ström gå genom ryggen och jag var jättebra i ryggen efter detta, men skoliosen var kvar. Flera år senare fick jag förbön för skoliosen och då skedde ett mirakel. Jag blev rak i ryggen och hela 2,5 cm längre, så i mitt pass står det nu att jag är 172 cm lång och inte 170 cm som jag alltid tidigare varit i vuxen ålder. Och det håller fortfarande eftersom jag vid ett tillfälle förnyade passet och då var jag fortfarande 172 cm. Nu bär jag ibland t ex tunga kassar när vi handlat.

När jag gick på Bibelskola i USA fick jag extremt ont i mellangärdet, ena sidan. Det kunde ha varit blindtarmsinfektion eller annat allvarligt. Vi läste just då om Guds helande, och vi hade inte råd (tyckte jag) att åka till sjukhuset (vilket man självfallet borde gjort), och jag bad till Gud, läste en bok om Guds löften om helande. Peter var jätteorolig, men jag ville tro och vänta in bönesvar. Jag fick också förbön på Bibelskolan, och ett antal dagar senare var jag fullständigt helad och fri från all smärta.

Ytterligare ett (av många) Gudsingripanden både jag och Anette varit med om är då vi missionerade i ett team i norra Indien, hundratals hinduer konverterade till kristendomen då de hörde evangeliet och såg helandeundren. Vi fick höra från lokala kristna att ortens hindupräster blev rasande och tog gemensamt beslutet att döda hela teamet, detta var långt ute i landsbygden och de hade dödat kristna där förut. Vi bad intensivt och fick alla Jesu övernaturliga frid, och vi fortsatte missionera och klarade oss...

Största undret av alla under är självfallet Jesus och Hans givna frälsning, att få bli frälst och fri med evigt liv i Himlen. Viktigaste är därför att först och främst söka "Givaren" av välsignelserna och inte välsignelserna i sig, dvs ta emot Jesus, hans frälsning och därefter andliga gemenskapen med Herren, att bevara 1:a kärleken till Jesus och söka vara Honom lydig såsom en sann Jesu lärjunge. All ära, tacksägelse, pris och tillbedjan endast till Gud Fadern och Jesus Kristus, amen.

P.S! Vittnesbörd om Guds helandemirakler och övriga Gudsingripanden till välsignelse, beskydd osv är viktiga, det är trosstärkande. Sedan kan man inte, enligt min åsikt, ha färdiga mallar och supersäkra metoder för att ta emot dessa mirakler, det är alltjämnt Gud som utför helandet i enlighet med sin egen vilja och beslut, vi kan alltså inte ”styra” Gud och vi kan heller inte garantera eller lova helande till dem vi ber för…Men, däremot finns i Bibeln råd och vägledning, Guds löften om helande, befrielse och god hälsa. Löften som kan tas emot som bönesvar om vi följer Guds givna villkor, såsom en aktiv tro, ett helöverlåtet kristet liv i sann Jesu efterföljelse eller åtminstone en helhjärtad vilja att följa Herren och Hans Ord. Och att framförallt ha en ödmjuk och tacksam inställning och attityd till Gud, att ge Jesus All ära och pris för helandet. Sedan botar Herren också icke-troende, som uppenbarligen inte ännu följer Herren, men då är det Gud som sträcker ut sin hand till dem för att de ska överlåta sig och tro, så agerade Jesus och apostlarna.

Ytterligare: De sekulära och icke-troende kommer reagera olika inför sådana här vittnesbörd om Guds helandemirakler; en del kommer förneka aggressivt och försöka hitta bortförklaringar, detta får bara inte vara sant för dem eftersom det skulle innebära ett logiskt slut för deras uppror gentemot Gud och ett omedelbart förståndsmässigt och moraliskt krav på omvändelse och tro, vilket de inte vill eftersom de alltjämnt älskar synden och mörkret och vill fly från Ljuset och sanningen. Men, så finns det icke-troende som ser Guds enorma kärlek och nåd i dessa vittnesbörd, de är ofta lidande och trötta på jordelivets elände och längtar efter sant liv från Jesus, längtar efter frälsning och hopp om en evighet i Himlen. Käre vän, vittna frimodigt om helandeundren du tagit emot från Gud, det är Guds vilja och till stor välsignelse för många, både för kristna och icke-troende.


JAG HADE EN DRÖM!

Tidigt på morgonen drömde att jag stod mitt i ett stort skördefält med jättehöga vetestrån som mognat till skörd. Då kom en mäktig himmelsk sång som grep tag i hela mitt väsen, det var ett accelererande ”Halleluja” i sången och jag uppfylldes av den Helige Ande med tårarna flödandes, det var Guds Härlighets närvaro så mäktig och underbar att ord inte kan beskriva.  Och ju mer "hallelujat" accelererade desto mer föll vetestråna till skörd, så långt ögat kunde se föll vetestråna snabbt och kraftfullt...Sedan vaknade jag och undrade vilken sång det var, för jag kände igen den, hade hört den förut! Letade på nätet och fann till slut Viktor Klimenkos sång ”Psalm 100” där han sjunger ”halleluja” precis på det sätt jag hörde i drömmen, och Guds Härlighet uppfyllde mig med tårar flödandes…, det kommer en skörd av själar till Jesus kära vänner…All ära och pris till Herren Jesus Kristus! Här Viktor Klimenkos sång, den är på finska men du blir välsignad ändå:
https://youtu.be/l5TUVksu4B4

P.S! Och här är den ryska varianten, egentligen kommer "Hallelujat" ännu bättre fram här, såsom det var i drömmen:
https://youtu.be/gnghFr-zOsI


ENSAMHETEN!

Ensamheten! Bara ordet får oss att rysa, och ändå kallas detta för en allmänt utbredd folksjukdom. Jag hade själv en period, i cirka två år då jag på grund av olika studieorter och andra struliga omständigheter i mitt ofrälsta liv faktiskt led svårt av ensamhet. Det var likt ett svart, isolerande hål att ramla in i, själva ens existens kändes ifrågasatt. Nej, inte så hela tiden, jag hade ju släkt och några vänner, men de fanns inte nära och inte alltid tillgängliga. Ni vet, det där att kunna ringa flera när som helst och genast kunna göra något socialt tillsammans med, det fanns inte där under denna hemska period.

Som kristen kom jag genast in i en omfattande kristen gemenskap och då försvann ensamheten permanent, särskilt som Jesus kom in i mitt hjärta och en levande gudsgemenskap tog vid. Att sen gifta sig och finna sin livskamrat var ju definitivt ”dödsstöten” för ensamhetsmonstret ... Men, kära vänner, det finns smärtsamt många därute som är i ”det svarta hålet”. De är vanliga som du och jag, av alla de slag, men de har av olika omständigheter råkat drabbas av ensamhet. De kommer hem efter jobbet och när dörren sluts så ekar tomheten och ensamheten sluter om dem likt en grav. De sitter där ensamma med sina tankar och känslor, ingen att dela med sig till, ingen att samverka med, det är som om de inte fanns. Ännu värre om de inte ens har ett jobb eller annan sysselsättning, då är risken stor för total isolering.

Vänner, vi som råkar befinna oss på ”solsidan”, ovan de mörka djupen måste finna dem, hjälpa dem, och det måste ske på ett sätt där de inte tvingas känna sig som ”onormala knasbollar”, vilket de självfallet inte är men de får en sådan självkänsla i sin isolering. Den kristna församlingen är faktiskt som gjord för en sådan hjälp, en öppen famn att ta emot dem; i församlingslivet, i våra hem och på caféer och så vidare, måste vi välkomna dem. Det är en fråga om liv och död. Vårt moderna samhälles förbannelse är särskilt hur den skapat detta ensamhetens allt slukande monster. Mitt hjärta blöder för alla de som tvingats in i ensamheten och min bön till Herren, all trösts Gud är att han må bruka mig i att finna dem, hjälpa dem, ja, självfallet att också leda dem till Jesus och frälsning, ty där bryts all förbannelse.

Det är en stor fara för oss som har ”vårt på det torra” i att inte förstå, inte se med våra hjärtan detta mörka hav av människor runtomkring oss som håller på att drunkna i sin ensamhet. Vi blir lätt förnöjda och bekväma och faktiskt egoistiska då vi glömmer ”vår nästa”, denna människa vi skulle enligt Jesu ord älska som oss själva. Jesus säger så förkrossande kraftiga ord om just att ta an oss lidande människor, till exempel i Matteus kapitel 25, bibelstället om ”Människosonens dom”. I alla väckelsetider har det alltid funnits ett patos för just ”de lidande och svaga”, men i avfälliga tider försvinner gudsfruktan och egoismen, som Bibeln säger är en ”avgud”, tar över.

Nej, vi ska inte springa febrilt och nervöst och försöka hjälpa alla vi ser dygnet runt i någon sorts ”lagiskt nit”, men där¬emot i den helige Andes kraft och ledning, ni som är ”andliga” förstår vad jag menar. Om våra hjärtan är öppna och vi både älskar och fruktar Herren så kommer vi att lyda Jesus, om vi tar steg i tro och lydnad så kommer Guds kraft och ledning, som Jesus sa ”Mitt ok är milt och min börda är lätt”. Så låt oss, jag talar lika mycket till mig själv, finna och rädda dem alla som är fängslade i ensamheten. Vi är Jesu händer och fötter, de ensamma väntar desperat, de är ett försummat missionsfält.


EN PREDIKAN UTAN PREDIKOUTKAST!

Jag hade förberett länge ett budskap med ett gediget predikoutkast, men strax före Gudstjänsten upplevde jag hur Herren sade nej till det förberedda, och jag skulle förtrösta på Andens ledning i predikan och dess budskap. Att som förkunnare ställa sig bakom predikstolen är att ”dö varje gång”, varför? Därför att ”Jesu Uppståndelsekraft” ska få ta plats istället, såsom Bibeln säger ”Jag är korsfäst med Kristus, nu lever inte längre jag utan Kristus lever i mig”…Här, denna predikan i ett möte i församlingen ”Nytt Liv” i Gällivare, från 18/8-2019:

https://youtu.be/aknV7S77vwM


HUR UPPLEVER DU GUDS NÄRVARO?

Hur är din dag med Jesus? Jag börjar dagen med att läsa Guds Ord, ett kapitel eller mer, har också ett tjockt häfte med Bibelcitat att läsa, detta får mitt tanke- och känsloliv i rätt våglängd, på Guds ”radiokanal” liksom. Dessutom låter jag Ordet och Anden rannsaka mig ifall jag råkat ta in synd eller världslighet som stör eller hindrar Gudsgemenskapen, dvs ”råkat” bli besmittad och inte som en sorts rutin av ett förvärldsligat och syndigt liv där man ”biktar sig” slentrianmässigt, om det förhåller sig så är man ute i en ökenvandring och behöver total omvändelse för att komma tillbaka, i slutet av Efesierbrevet kapitel 4 står det om att ”inte bedröva Guds helige Ande” genom att leva omoraliskt, ”köttligt”, och som 1 Petr.1:14-15 säger ”Som lydnadens barn ska ni inte följa de begär som ni levde i förr, när ni var okunniga. Nej, liksom Han som har kallat er är helig ska också ni vara heliga i allt ni gör”…Att råka hamna i köttlighet och synda är annat, men också då gäller ”Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet” (1 Joh.1:9). Bäst jag beskrev detta med en gång, annars blir det lönlöst försöka få in ”rätt våglängd” i sin Gudskontakt så att man ”kan” uppleva Gudsnärvaron, att strunta i helgelsen blir bara ”brus” och ”no connection”…

Det är säkert olika för hur ni upplever Gudsnärvaron, och på vilka sätt ni når denna gemenskap, men Hur upplever i varje fall jag denna saliga Jesu närvaro och Andens liv? Efter Bibelläsning och bön så lyssnar jag oftast på lovsång och tillber Jesus; Då förnimmer jag Jesu närvaro i mitt innersta, ja egentligen över hela mig som en omfamning av Jesu Kärlek, ren och total Guds kärlek, omsvept i en sådan filt…En övernaturlig Frid bortom förståndet dominerar och ger välbehag och ro…En Guds glädje som spirar fram och som inget kan stjäla…Ja, faktiskt så upplever jag hur det ”strömmar” Andens liv utifrån mitten av bröstkorgen ungefär och genomsyrar mitt innersta och sprider sig till hela mitt väsen…Det är gudomlig styrka och Kraft i denna Gudsnärvaro, det som är svagt, vilket ibland är ganska mycket, sopas bort och ersätts med livgivande kraft…En helig och ”andlig Guds eld” som bränner bort världsligt skräp och svaghet…Jag har hjärtat inriktat på Jesus i tacksamhet och tillbedjan mer och mer, då kommer Guds Härlighet och helighet över mig, en obeskrivlig salighet som inger Gudsvördnad, ja en positiv och god ”Gudsfruktan”, men en Gudsnärvaro som Är den högsta tänkbara och möjliga nivån av LIV, oändligt mycket härligare och bättre än vad något jordiskt eller världsligt kan åstadkomma…Och nu, kära vänner är jag i alla fall redo att möta dagen, i Guds kraft och Andliga liv, oavsett vad jag möter så är jag redo! Jag och Jesus går tillsammans, hand i hand…utan Jesus och Hans påtagliga närvaro vore jag ett skakande löv som rasslar i den kalla blåsten, kastas än hit och dit i stormen, men med Herren är jag ett Lejon som ”ler mitt i stormen”…

Få förstår vad jag nu talat om, för vissa är det pärlor till……men för andra guld renat i eld och skatter från Ovan. Vilket som, som kristna Jesu lärjungar är vi ändå ett spektakel för världen, vad har vi att förlora? Vi ska ju vara ett ”ljus i mörkret”, Herrens vittnen om ett liv bortom rännstenen, i det himmelska….Någon blir gripen och söker sig till ”Livets Furste”, Jesus som ger ”liv och liv i överflöd”…Jesus sade: ”Jag är Livets bröd" och ”Det är Anden som ger liv, köttet hjälper inte. De Ord som Jag har talat till er är Ande och liv”…Jesus sade också ”på frukten känner vi igen trädet”. Jag vet vad denna Gudsgemenskapens frukt i mitt liv varit och är, och du vet vilken frukt ett liv i världen kontra ett liv med Jesus ger, ja, vi vet alla också vad ett ”oandligt religiöst” liv ger för frukt, ty det finns en utbredd religiösitet som inte alls producerar liv. Det vi kallar traditionellt för ”väckelse” är just att Guds eget folk vaknar till det sanna Livet i Kristus…

P.S! Alla mina dagar börjar ju inte som det beskrivna, ibland är det betydligt mindre men ändå befintligt och påtagligt. Och alla troende upplever inte samma som jag, de har andra upplevelser, i välsignad andlig gemenskap med Herren, men jag vet utifrån vittnesbörden från många väckelsepionjärer från förr att det beskrivna är vanligt, likaså finns idag de som upplever detsamma...Förresten, man kan "odla fram" och låta sin andliga gemenskap med Herren växa genom mera Bibelläsning, bön och lovsång, samtidigt försakandes jordiska förnöjelser om dessa tar för mycket tid eller plats i hjärtat...

Ytterligare: Andliga upplevelser handlar inte om ”känslor”, den Helige Ande är Gud och övernaturlig verklighet, dvs ”över naturens ordning”. Rom.8:16 säger ”Anden själv vittnar med vår ande att vi är Guds barn”, att vi erfar detta vittnesbörd i vårt innersta är inte ”en känsla”, det är en andlig upplevelse från Gud. Var de väldiga väckelserna i Wales och Azusa street som fick global spridning med miljoner andligt pånyttfödda Jesu lärjungar en enda gigantisk ”känslostorm”, som varade i decennier? I Wales för 100 år sedan tog råbarkade gruvarbetare gråtande emot Jesus när Guds Ande kom över dem, ”känslor” eller? När jag evangeliserade på ett torg stod en rasande kraftig hårding med knuten näve framför mig, jag blundade, lade handen på hans axel och bad, när jag öppnade ögonen stod han med tårar rinnandes, ”känslor”? När Andens nådegåvor fungerar hos en troende och denne får t ex profetiska tilltar eller kunskapens ord så är det inte människans själsliga fantasi det handlar om, det är Guds direkta andliga ingripanden, samma sak med helandemirakler. Visst finns det i enstaka fall manifestationer som inte är av Helige Ande utan snarare själsligt framdrivet, eller i värsta och sällsynta fall en ”främmande ande”, men den ”andlige” kan oftast se vad som är vad. Lewi Pethrus sade ”Det är bättre att det kokar över, än att det inte kokar alls”…

De troende som talar om själ och känslor i detta sammanhang är ute och tassar i världsliga marker, där finns en stor ateistisk falang som menar att allt kristet övernaturligt är överhettade känslor och vanföreställningar, samtidigt finns bland världens barn en gigantisk gruppering som hänger sig åt ockultism, spöken och new age osv, men ”ateisterna” angriper bara och endast det kristna lägret och aldrig ”sina egna” som tror på övernaturligt, intressant och ”talande” fenomen, eller hur? Självfallet så påverkas hela vårt väsen, inklusive vår kropp, själ och känsloliv när Allsmäktig Gud Skaparen rör vid den lilla människan med sin Ande, men det primära och centrala är Guds Ande som övernaturligt verkar i vårt innersta, välsignar med GUDS övernaturliga frid, glädje, kärlek, härlighet, helighet, nådegåvor, helanden, profetiska tilltal mm. På Pingstdagen hände detta: ”Tungor som av eld visade sig för dem och fördelade sig och satte sig på var och en av dem. Alla uppfylldes av den helige Ande” och folket runtomkring trodde dessa kristna var drukna, men de var kraftigt påverkade av Guds Ande, och ”uppfyllelsen av Helige Ande” fortsatte på daglig basis därefter… Bibeln säger ”En oandlig människa tar inte emot det som kommer från Guds Ande. Det är dårskap för henne, och hon kan inte förstå det eftersom det måste bedömas på ett andligt sätt” (1 Kor.2:14)…

Avslutar med några Bibelställen:

"Guds rike är inte mat och dryck, utan rättfärdighet och frid och glädje i den helige Ande", Rom.14:17

"Som hjorten längtar till vattenbäckar,
så längtar min själ efter dig, o Gud. Min själ törstar efter Gud, efter den levande Guden", Ps.42:2-3

"Gud är trofast som har kallat er till gemenskap med sin Son Jesus Kristus, vår Herre", 1 Kor. 1:9

"Berusa er inte med vin, sådant leder till ett liv i laster. Låt er i stället uppfyllas av Anden", Ef.5:18 
"Han (Jesus) ska döpa er i den helige Ande och eld", Matt.3:11

"Må hoppets Gud uppfylla er med all glädje och frid i tron, så att ni överflödar i hoppet genom den helige Andes kraft", Rom. 15:13

"Har vi varit borta från våra sinnen, var det för Gud. Är vi vid sans och besinning, så är det för er", 2 Kor.5:13

"Ty den Ande som Gud har gett oss gör oss inte modlösa, utan är kraftens, kärlekens och självbehärskningens Ande", 2 Tim.1:7

"Men den som är förenad med Herren är en ande med honom...Eller vet ni inte att er kropp är ett tempel åt den helige Ande, som bor i er och som ni har fått av Gud, och att ni inte tillhör er själva?", Kor. 6:17,19

"Den som har mina bud och håller fast vid dem, han är den som älskar mig. Den som älskar mig skall bli älskad av min Fader, och jag skall älska honom och uppenbara mig för honom", Joh.14:21


PASTORN - "HERDE eller HÄRSKARE"?

Det finns diken på båda sidor av "den smala vägen". Jesus är och ska vara Herre i våra liv som vi följer i lydnad, men det är Jesus och inte någon "mellanhand" vi ska lyda alltefter den Helige Andes ledning. En del maktgiriga narcisistiska "psykopater" får sin självkänsla genom att höja sig över andra och härska över dem...det är få andliga ledare som är i extremnivå i detta felaktiga men de sargar "de svaga" svårt, fler kan dock vara influerade att i mindre skala agera i härskarstuk...de får sin näring mycket från Gamla Testamentet, i hur Gud agerade gentemot Israel i gamla förbundet, Jesu egen undervisning i Nya Testamentet kommer i skymundan...

 

G.T är grundläggande och Guds Ord, men det ska läsas och tillämpas utifrån N.T:s nya förbund, vi har "Nya Testamentets glasögon på" när vi läser i Gamla testamentet, t ex så gäller inte längre G.T:s Gudstjänstordningar, Offer- och Ceremonilagar längre eftersom Jesus fullbordade allt detta i sitt Frälsningsverk på Korset, dock gäller t ex moral- och etiklagarna som Tio Guds bud, i själva verket skärpte Jesus detta som vi kan läsa i Matteus kapitel 5 (eftersom vi nu ska leva och tjäna i den Helige Ande...). Likaså blir G.T:s hierarkiska och auktoritativa ledarstruktur "föråldrat" gentemot Nya Testamentets undervisning, som när Jesus tvättar lärjungarnas fötter i Joh.13:4-15 som ett exempel att följa, och Jesus säger också att vi inte ska härska utan betjäna istället (Matt.20:25-28)...

 

Herdar efter Guds hjärta är vad folket behöver, inte Härskare som blir betjänade och satta på piedestal...Nej, herden är ingen "dörrmatta" att missbruka och utnyttja, fåren följer alltjämnt hans exempel och följer/"lyder" hans "sanna" undervisning från Guds Ord och Kristi lära, inte av tvång utan av fri vilja såsom Helige Ande leder var och en, "Anden överbevisar" och Guds Ord är "levande och verksamt"...
1 Petr.5:2-4 förklarar övertydligt: "Var herdar för Guds hjord hos er och vaka över den, inte av tvång utan frivilligt, så som Gud vill, inte för egen vinning utan med hängivet hjärta. UPPTRÄD INTE SOM HERRAR över dem som anförtrotts er, utan var FÖREDÖMEN för hjorden. När den högste herden sedan uppenbarar sig, ska ni få härlighetens segerkrans som aldrig vissnar"...

 

Här nu ett citat av Reinhard Bonkke, från hans facebooksida, som talar starkt om detta ämne:

"Jesus is LORD, but not a dictator or tyrant. Nowhere in the Gospels did He ever dictate anyone’s life, their daily activities, and never went against their own decisions. Dictating others is a disastrous diversion falsely claiming that God ‘delegates authority to leaders’ – that is over people. It was over the powers of the devil only. He does not take on the responsibilities for the way we run our affairs, home and church. He is not the Big Boss in the sky, the Managing Director. The Apostles were not managers, and Peter said to church leaders that they should not be as Lord’s over God’s heritage (1Peter 5,3). Jesus said “who made me a ruler over you?” (Luke 12,14) – that is by ordering a man about money. He is not Commander, but a Shepherd. Not a leader except as a shepherd. God bless you".

Amen.

 


BANGKOKMISSION-MOVIE 2!

Återigen i Bangkok, vi hade intensiv gatupredikan och även gatuteater varigenom vi gav ut Evangeliet. Vår Bangkokbosatte svenske evangelistbroder översatte till thai, Peter Åkesson som f.d känd thaiskådis gjorde förståss succe i gatudramat. Se här korta youtubeklipp, och ge vidare till alla thai- och engelsktalande du känner...Vid gatuteatern använde vi i en av mikarna en "kalle anka-röst" eftersom thailändare har en "barnslig" humor och det öppnade upp deras hjärtan för evangeliet...Det är mestadels jag och den bosatte Peter (vi har samma namn) som gav ut evangeliet i denna 27 minuters video med både vanlig gatupredikan och denna speciella ”gatuteater”, men min fru Anette predikade också evangeliet, hon finns med här i ett kortare inlägg. Var välsignad:

https://youtu.be/7B3zeVDrqng


HUMOR och GLÄDJE!

 

Humor är viktigt för mig, en sorts ventil i en galen och ond värld. Nyligen, under ett par missionsresor umgicks jag med ett par pastorer och vi skojade och skrattade friskt, det var som om Jesus log och skrattade med oss, Jesus har ju "glädjens olja" mer än någon annan...Jo, Andens glädje är något "andligt i det inre", men det kan ibland lämna själsliga uttryck i skratt och även spontan humor. Hittar faktiskt spår av humor i Bibeln, t ex Petrus svar på "Förklaringsberget" (Matt.17:4)...Jag skulle inte vara förvånad om Jesus skojade med sina lärjungar i vardagen då Han vandrade på jorden. Jag och frun skojar, spexar och skrattar ofta i just vardagen.

Nu, så är människor olika, alla har inte "humorsträngen", det ska man respektera, det finns ju viktigare spörsmål i livet. Men sant är också att vissa är bundna i något glädjedödande och nedbrytande oandligt "religiöst", det är bara Guds Ande som kan sätta dem fria...Min erfarenhet är att kristna har mycket mer sann glädje och även humor än icketroende, men det beror på mitt val av umgänge/vänner, jag har alltid dragits till "väckelsefolket" . Men visst har jag trampat på minor och fått dyrköpta erfarenheter av totalt humorlösa, vi lär oss så länge vi lever... Viktigt är att älska och välsigna i synnerhet de trossyskon som inte kan skratta, det finns ju orsaker till sådant tillstånd... "Glädje i Herren är min styrka" står det i Bibeln, och visst är det så, man känner sig stark när man är glad, och svag när man är ledsen eller bedrövad. Här har du också anledningen till varför den Onde ofta försöker "slå ned modet" på kristna på alla möjliga och omöjliga sätt, en glad kristen sprider Guds rike och är ett mäktigt vittne för Jesus, men en deprimerad kristen...Men, som Bibeln också säger "Gläd er med dem som är glada, gråt med dem som gråter😄😂 Medicinen och lösningen är att låta sig bli uppfylld av den Helige Ande (Ef.5:18), ty Andens frukt är bl a just glädje... 😊


LIDANDETS MYSTERIUM!

Jaha, vilket budskap, ha ha  😂, ingen kommer väl vilja läsa…jag skriver ändå 😊. Detta är ett gigantiskt ämne med många olika synvinklar och områden, men jag vill vara grundad i Bibeln i detta och välja det viktigaste. De icketroende anklagar rutinmässigt Gud för lidandet, fast de inte tror på Honom och lever i öppet uppror och förakt för Guds vilja, en löjlig och närmast tragikomisk inställning. Och många troende blir förvirrade när lidandet drabbar dem, och det gör det för alla mänskliga varelser. Vissa troende försöker helgardera sig mot lidande genom överdriven teologi medans andra tror ”tacksamt och ödmjukt” att allt lidande kommer från Gud för att lära dem, tukta och helga…Båda dessa diken plockar Bibelställen utan att se till helheten i Guds Ords undervisning och exempel. Sant är att kristna måste genomgå lidande, Jesus sade: ”I världen får ni LIDA, men var frimodiga: jag har övervunnit världen” (Joh.16:33). När Jesus säger att Han har övervunnit världen, så innebär det inte att vi slipper lidanden, men däremot att Jesus är med oss mitt i lidandet och hjälper och helar, styrker och upprättar, i sin kärlek och nåd. Sedan har vi förutom ständiga Bibliska exempel på Gudskvinnor och Gudsmän som tvingats lida också historiska exempel i stor mängd. Efter att nästan alla Jesu apostlar lidit martyrdöden så läser vi i historieböckerna hur miljoner kristna torterades och dödades av Romarriket, de slängdes till lejonen och slaktades på de mest vidriga sätt. Under Reformationens dagar för c a 500 år sedan brändes på bål tusentals ”protestanter” av spanska inkvisitionen, troende som ville bara läsa, predika och följa Guds Ord på sitt eget språk. Under 1800 och 1900-talet fängslades och förföljdes de s k ”läsarna” (Bibelläsare), baptister och andra. Pingstvänner var allmänt hatade och förföljda innan de under senare decennier blev för världen mer ”rumsrena” och accepterade. Idag är kristna enligt även sekulära källor överlägset mest förföljda, siffror på minst 50 000 mördade varje år, i de islamistiska staterna förståss, men även i Kina och andra länder.

Men, ”kunde inte Gud stoppa allt lidande, Han är ju Allsmäktig” skriker många. Jovisst, för Gud är allt möjligt, Han är ju just Gud, men Herren har valt att följa vissa ”spelregler” som Han själv bestämt. Om du läser Bibeln, d v s Hela Bibeln så ser du Guds plan för mänsklighetens frälsning, från början till slut. Du lär dig varför ondskan kunnat härja i tusentals år och varför det drabbar alla människor, och du ser framförallt Guds lösning på problemet, och det är att Gud själv kom till oss genom Jesus Kristus och gav oss Frälsningen. Världen och mänskligheten hade hamnat på den Ondes ”spelplan”, men genom att Jesus tog alla våra synder på sig på Korset så kunde människan nu komma över till Guds spelplan och bli räddad till evigt liv i Himlen istället för evigt lidande i helvetet. Detta är Guds kärlek och nåd. Det står faktiskt klart och tydligt förklarat i Bibeln att ”hela världen är i den ondes våld” (1 Joh.5:19). Ordet lär att när människan gjorde uppror gentemot Gud i Syndafallet så fick Satan rättighet att härska och förgöra i världen, i och genom människorna som fortsätter leva i uppror mot Gud Skaparen. Många frågar Gud ”varför svälter barnen ihjäl i Afrika?” Jesus vänder på den frågan till dig: ”Varför ger inte du bort halva din lön; du kan sälja ditt hus, din båt och äta hemma billigt istället för att slösa på restauranger, du kan flytta till en mycket billigare lägenhet o s v, du har möjligheten, varför?"...Du frågar ”Varför körde den rattfulle ihjäl det barnet?” Jesus svarar: ”Varför tillåter ni alkoholförsäljning, varför lyder ni inte mitt Ord om att inte berusa sig?”… Så, den Onde är upphovsmannen och drivkraften till själviskheten och ondskan, men han använder Människor, i och genom människans upproriska syndanatur…Sedan vet vi att djävulen står bakom också annat elände utan att direkt använda sig av människor, i t ex naturkatastrofer, sjukdomar och epidemier m m.

Men, låt oss återgå till temat ”kristna och lidandet”. Paulus och Barnabas besökte lärjungarna ”och styrkte lärjungarnas själar och uppmanade dem att stå fasta i tron. De sade: Vi måste gå igenom MÅNGA LIDANDEN för att komma in i Guds rike." (Apg.14:22). Och i Bibeln står det också: ”Han skulle styrka och uppmuntra er i tron så att ingen vacklar under dessa LIDANDEN. Ni vet ju själva att det är bestämt att vi ska utstå sådant” (1 Tess.3:2-3)…
Som kristna må vi ha bytt spelplan och är nu med på Guds sida, vilket är en oerhörd skillnad eftersom du får leva i Ljuset och inte i mörkret, som Ordet säger ”Han har frälst oss från mörkrets välde och fört oss in i sin älskade Sons rike”, men vi slipper ändå inte lidandet, men återigen, i Ljuset tillsammans med Jesus så blir du uppfylld av Jesu frid och glädje, av Guds kärlek ”som fördriver all fruktan”. I mörkrets välde fick du tillgång till, just det, idel fruktan, oro och ångest o s v…
Gud ger alltså tröst, liv och glädje mitt i lidandet, 1 Tess.1:6: ”Och ni blev våra efterföljare, ja, Herrens, när ni mitt under svåra lidanden tog emot Ordet med den glädje som den Helige Ande ger”…Som vi ser så kan man faktiskt vara i Guds glädje mitt i lidandet, kanske en del minns kristna barnsången ”le mitt i stormen”…

Jesus är ”Herren vår läkare” och ”vår själs Herde och vårdare” som Ordet säger (2 Moseb.15:26, 1 Petr.2:25 ). Jesus läker de sår vi drabbats av, detta är Guds kärlek och omsorg för dig. Gud botar både själsligt och fysiskt våra kroppar och befriar sålunda från lidande, när väl sådant drabbat oss. Jag själv, min fru och miljoner kristna kan vittna om Guds övernaturliga helanden, detta är ett väletablerat faktum i kristna kretsar sedan 2000 år, självfallet motarbetat av ”världen” (om inte skulle de ju vara tvungna till omvändelse…). Ni kan läsa exempel om detta i fbgruppen ”Mitt vittnesbörd, min berättelse” eller i oändligt många kristna tidskrifter och böcker, videos m m.

Beskyddar Gud inte ”de sina”? Ja, Guds beskydd finns, särskilt för dem som väljer varje dag att inte leva i olydnad och uppror, utan tror, förtröstar och följer Jesus som sin Herre (d v s lever på ”Guds spelplan”). Guds beskydd är verkligt och har många gånger räddat de troendes liv och besparat från oändligt mycket lidande. Jag har själv t ex räddats från bilolyckor, som när jag skulle köra ut på motorvägsleden E14 vid Östersund, men fick en tanke/ingivelse (från Gud) att stanna bilen och kontrollera matkvittot, vilket ju var helt onormalt när jag redan kört iväg, och när jag väl kommer några minuter senare till motorvägsleden så har en bil krockat med ett räcke, jag skulle ha hamnat mitt i olyckan…En gång när jag och frun shoppade på ÖB i Uppsala så upplevde jag att vi måste omedelbart lämna stället, vi läste senare att ett väpnat rån inträffade där precis efter att vi gått…Andra gånger har svårigheter verkligen övermannat och i det naturliga så borde man ha ylat som en orolig hund och varit handlingsförlamad, men en helt övernaturlig frid från Jesus har bara sänkt sig ner över tanke och känslor, det kan ha handlat om t ex ekonomiskt strul eller direkt livsfara på missionsfältet.

Något vi alltid måste komma ihåg är att Jesus vet Allt om lidandet…Han har lidit mest av alla! Jes.53:3-5:

”Han var föraktad och övergiven av människor, en SMÄRTONAS MAN och förtrogen med LIDANDE, lik en som man skyler ansiktet för, så föraktad att vi räknade honom för intet. Men det var våra sjukdomar han bar, våra smärtor tog han på sig, medan vi höll honom för att vara hemsökt, slagen av Gud och pinad. Han var genomborrad för våra överträdelsers skull, slagen för våra missgärningars skull. Straffet var lagt på honom för att vi skulle få frid, och genom hans sår är vi helade”…
Om ni sett filmen ”Passion of the Christ” så får ni en aning om hur oerhört svårt Jesus led för våra synder. Tänk er, Han tog själva straffet för miljarder människors synder, det måste ha varit ett ofattbart lidande på flera sätt. Och detta gjorde Jesus av kärlek till dig och mig, så att vi kan bli förlåtna och fria, frikända och benådade med evigt liv i Himlen istället för evigt straff i helvetet…INGEN har lidit som Jesus, så när du lider min vän, se på Jesus, Han förstår och vet hur du har det. Jag har själv drabbats av diverse plågor genom livet, nu allra senast med ryggsmärta, vid njuren, men det är ju inget i jämförelse med vad Jesus genomled. Och vår Frälsare led inte bara fysiskt utan också själsligt, som Bibelstället också visar så var Han föraktad och övergiven, ja, i Getsemane före Korsfästelsen svettades Jesus blod i total ångest…Men, Jesus Uppstod från de döda, Han lever nu i Härlighet och vi lever med Honom i Hans kärleks närvaro och frid.

Vidare, när du väljer att lyda och följa Jesus i Hans kallelse över ditt liv så går du i totalkonfrontation med den Onde, som ju inte gillar att förlora sitt ”avfällighets-grepp” om dig, och så går du dessutom in på ”hans område” och sprider Guds rike…2 Tim.1:8: ”Skäms alltså inte för vittnesbördet om vår Herre, och inte heller för mig som är hans fånge, utan bär också du DITT LIDANDE för evangeliet genom Guds kraft”…Här ser vi att vi uthärdar lidandet genom Guds kraft, och Guds kraft förlöses över våra liv när vi lyder Jesus, som i t ex att lyda Jesu missionsbefallning . I Apg.1:8 står det: ”Men när den helige Ande kommer över er, ska ni få KRAFT och bli mina VITTNEN i Jerusalem, i hela Judeen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns”. Gud ger sin kraft för att vi ska tjäna Honom, inte för att förbli s k ”bänkvärmare”. Det sades om Lewi Pethrus, svensk Pingstväckelses store ledare och pionjär att han var i ”stormens öga”, han fick utstå makalös förföljelse från både sekulärt och religiöst håll, men han fann vila och ro ”mitt i stormen”, detta är Jesus som ger frid och sin kraft till att lida för Honom, återigen: ”Detta har Jag (Jesus) sagt er för att ni ska ha frid i mig. I världen får ni lida, men var frimodiga: jag har övervunnit världen." (Joh.16:33)…Ni kanske har hört berättelsen om aposteln Johannes, sant eller inte vet jag ej (det står inte i Bibeln) men det sägs att man försökte ha ihjäl honom genom att koka Johannes i olja, det gick inte så han förvisades istället till en ö…En annan berättelse förtäljer att en kristen som spanska inkvisitionen inte gillade (de försökte utrota alla ”väckelsekristna”), ja, de stekte honom på ett stort galler över öppen eld, han lär ha sagt ”ni kan vända på mig nu, jag är färdigstekt på ena sidan”, Guds kraft kära vänner…

Ytterligare, 1 Petr.5:8-11: ”Var nyktra och vakna. Er fiende djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter någon att sluka. Stå emot honom, orubbliga i tron, och tänk på att era bröder här i världen går igenom samma lidanden. Efter en liten tids lidande ska all nåds Gud, som har kallat er till sin eviga härlighet i Kristus, upprätta, stödja, styrka och befästa er”…Vem är det djävulen framförallt kan sluka och förgöra? Svaret är, den som går in på hans spelplan, d v s uppror och synd. Att stå fasta ”orubbliga i tron” innebär att stå fasta i Guds Ord, i Guds vilja och sanning. Ja, kristna blir martyrer, aldrig någonsin med bomber utan med Bibeln i hand, predikandes Guds kärlek och nåd i Jesu Frälsning, men då är det faktiskt evig salighet som väntar i Himlen. Det är just Himlen som ur Guds evighetsperspektiv är syftet och målet med människan, inte detta superkorta jordeliv…

Det finns ett sorts lidande som faktiskt kommer eller sanktioneras/tillåts av Gud att drabba oss, som har med vår helgelse att göra. Låt Guds Ordet själv undervisa dig i detta lite längre Bibelavsnitt, Hebr.12:7: ”När vi nu har en så stor sky av vittnen omkring oss, låt oss då lägga bort allt som tynger och särskilt synden som snärjer oss så hårt, och löpa uthålligt i det lopp vi har framför oss. Och låt oss ha blicken fäst på Jesus, trons upphovsman och fullkomnare. För att nå den glädje som låg framför honom uthärdade han korset, utan att bry sig om skammen, och sitter nu på högra sidan om Guds tron. Tänk på honom som fick utstå sådan fiendskap från syndare, så att ni inte tröttnar och tappar modet. Än har ni inte gjort motstånd ända till blods i er kamp mot synden. Och ni har glömt uppmaningen som talar till er som söner: Min son, förakta inte Herrens fostran och tappa inte modet när han tuktar dig, för den Herren älskar tuktar han och han agar var son han har kär. Det är för er fostran som ni får utstå lidande. Gud behandlar er som sina söner. Vilken son blir inte fostrad av sin far? Får ni inte fostran som alla andra, då är ni oäkta barn och inga riktiga söner. Vi hade våra jordiska fäder som fostrade oss, och vi hade respekt för dem. Ska vi då inte så mycket mer underordna oss andarnas Far så att vi får leva? Våra fäder fostrade oss en kort tid så som de tyckte var rätt, men Gud gör det för vårt bästa, för att vi ska få del av hans helighet. För stunden verkar ingen fostran vara till glädje utan snarare till sorg, men för dem som har tränats genom fostran ger den längre fram frid och rättfärdighet som frukt. Styrk därför kraftlösa händer och svaga knän. Gör stigarna raka för era fötter, så att den haltande foten inte går ur led utan i stället blir frisk. 14 Sök frid med alla och helgelse, för utan helgelse kommer ingen att se Herren. Se till att ingen går miste om Guds nåd och att ingen bitter rot får växa upp och skada och smitta många”…

När vi ständigt väljer upprorets och syndens väg så ser Gud, som ser allt, att vi är på väg till en evig fara i förtappelsen och då väljer Herren i sin kärlek att göra allt för att vi inte ska till slut hamna i Gehenna…Detta lidande är egentligen ”syndens konsekvens” som är likt en naturlag som bara kan upphävas av sann ånger och omvändelse, då Guds nåd aktiveras och vi blir fria och helade från dessa konsekvenser, 1 Joh.1:9: ”Om vi BEKÄNNER VÅRA SYNDER, är han trofast och rättfärdig så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet”.

Jak.5:16: ”Får någon av er lida, ska han be. Är någon glad, ska han sjunga lovsång. Är någon bland er sjuk, ska han kalla på församlingens äldste, och de ska be över honom och smörja honom med olja i Herrens namn. Trons bön ska bota den sjuke, och Herren ska resa upp honom. Och har han begått synder, ska han få förlåtelse för dem. BEKÄNN DÄRFÖR ERA SYNDER för varandra och be för varandra så att ni blir helade. Den rättfärdiges bön har stor kraft och verkan”.

Det står t o m i Ordet att ”Den som fått lida till kroppen har slutat med att synda, så att han resten av tiden här i sin kropp inte längre lever efter människors begär utan efter Guds vilja” (1 Petr.4:1-2). Ja, jag vet, det här Bibelstället rubbar mångas ”segerteologi”, men det kan inte hjälpas, det står så klart och tydligt förklarat…Var lugn, vi har seger i Kristus och lever, verkar i Kristi auktoritet över den onda andevärlden. När vi ber i Anden i tro så övervinner vi tillsammans med Jesus oändligt många och svåra lidanden, vi undviker svårigheter sålunda och får segrar för både Guds rike och i personliga livet. Jag har själv ständiga bevis på detta i vardagen och i tjänst för Herren, i stort som smått…Men likväl så undkommer vi inte Allt lidande, och när det väl drabbar oss så håll med om att det sista man tänker på mitt i fysiskt lidande är att begå synd av olika slag, man är ju mycket i bön, lyssnar på lovsång för lindring och är helt inriktad, i ödmjukhet och förkrosselse på ”det himmelska”…Detta gäller ju då för överlåtna kristna som vill leva för Jesus, inte de upproriska som i lidande bara hatar Gud ännu mer och hädar. När du tjänar Herren Jesus och ger ut av Guds rike på olika sätt så ingår som sagt en mängd attacker/lidanden från den Onde, som du för ett ”andligt krig” mot genom predikande, vittnande, givande och betjänande, i bön och lovsång. Detta är ett lidande för Kristi skull, för Ordets skull, för vittnesbördets skull och då får du Guds nåd till att uthärda, i den Helige andes väldiga kraft, detta har vi redan konstaterat utifrån Guds Ord…

Viktigaste i funderingar kring lidandet är att ständigt komma ihåg Evighetsperspektivet, låt dig tröstas av detta underbara Guds löfte i Bibeln: ”Jag menar att den här tidens lidanden inte kan jämföras med den härlighet som ska uppenbaras och bli vår. Själva skapelsen väntar och längtar efter att Guds barn ska uppenbaras. Skapelsen har ju blivit lagd under förgängelsen, inte av egen vilja utan genom honom som lade den därunder. Ändå finns det hopp om att även skapelsen ska befrias från sitt slaveri under förgängelsen och nå fram till Guds barns härliga frihet. Vi vet att hela skapelsen gemensamt fortfarande suckar och våndas. Och inte bara den, utan också vi som har fått Anden som förstlingsfrukt suckar inom oss och väntar på barnaskapet, vår kropps förlossning. I hoppet är vi frälsta. Men ett hopp som man ser uppfyllt är inte längre något hopp. Vem hoppas på det han redan ser? Men om vi hoppas på det vi inte ser, så väntar vi uthålligt” (Rom.8:18-25).

Oavsett vad som händer eller har hänt i ditt liv, oavsett vilka lidanden du möter så kom ihåg och gläd dig i att Jesus har vunnit en Evig seger för oss, en dag hemma i Himlen så kommer Jesus ”torka alla tårar från våra ögon. Döden ska inte finnas mer, och ingen sorg och ingen gråt och ingen plåga, för det som förr var är borta."(Upp.21:4)…

Låt mig nu avsluta med ett sista Bibelställe, det ger mig själv som ständigt möter förföljelse för Ordets skull tröst, nämligen 1 Petr.4:12-19: ”Mina älskade, var inte förvånade över den eld som ni måste gå igenom för att prövas, som om det var något oväntat som hände er. Nej, gläd er ju mer ni delar Kristi lidanden. Då ska ni också få jubla och vara glada när han uppenbarar sig i sin härlighet. Saliga är ni om ni hånas för Kristi namns skull, för härlighetens Ande, Guds Ande, vilar över er. Ingen av er ska behöva lida som mördare, tjuv, förbrytare eller för att han lägger sig i andras angelägenheter. Men om någon får lida som kristen ska han inte skämmas utan prisa Gud för det namnet. Tiden är inne för domen, och den börjar med Guds hus. Men om den börjar med oss, vad blir då slutet för dem som inte lyder Guds evangelium? Och om den rättfärdige knappt blir frälst, hur går det då för den gudlöse och syndaren? Därför ska de som får lida efter Guds vilja anförtro sina själar åt sin trofaste Skapare och göra det som är gott”.

P.S! Nu var inte syftet med inlägget att du skulle bli rädd, utan få en mer trygg helhetsbild så att du är bättre rustad inför livet och tjänsten. Det finns ju så mycket mer att säga om ämnet, men det blir för långt som du märker...Tillägger vikten av att Be, som Bibeln säger så är det en andlig strid vi ingår i (t ex Ef.6:10-18). Och Ordet uppmanar oss att be ofta och mycket, vi går verkligen fram "i Kristi segertåg" men det beror på överlåtelse i bön. Vi ska be i Anden och i Tro, det är då kristna livet fungerar och Guds beskydd finns där, likaså Andens ledning. Blir vi angripna ska vi göra som Jesus, som svarade den Onde med att citera Guds Ord. Lär dig Bibelställen om Guds beskydd, Jesu seger över fienden, Jesu blod som är utgjutet för oss, Guds änglar som är utsända till vår hjälp och beskydd o s v, och sedan talar du ut Bibelställena i bön, i tro... Ta auktoritet i Jesu Namn över fiendens onda attacker och befall det att försvinna. Be i tungor, Paulus bad mer än någon annan i tungotal och Paulus fullbordade sitt lopp, trots alla lidanden han fick utstå...Kol.2:15: "Han (Jesus) avväpnade härskarna och makterna och gjorde dem till allmänt åtlöje när han triumferade över dem på Korset", Jesus har segrat käre vän, låt oss leva och verka i denna Seger över fienden, där vi går bedjande fram, i Ande och sanning, i tro... Amen.

 
 

ALKOHOL! Ska du eller inte som kristen?

Bibeln förklarar i 1 Kor.8:9 att ”vår frihet inte ska få bli till fall för andra”, så ett starkt skäl till nykterhet som kristen är att vara vittne om ett liv utan sprit, att detta är möjligt och fungerar jättebra. Men om vi frälsta dricker så frestar vi "de svaga" till fall, det vore själviskt och inte kärlek...Såhär säger också Rom.14:21: "Det är bättre att avstå från att äta kött eller dricka vin eller göra något annat som din broder tar anstöt av", läs gärna detta Bibelställe i sitt sammanhang.

Vidare, Ef.5:18: ”Berusa er inte med vin, sådant leder till ett liv i laster. Låt er i stället uppfyllas av Anden”. Detta Bibelställe säger bestämt att berusning leder till synd (ett liv i laster), så för egen del så är nykterist självklart som kristen...visst ett halvt glas vin, men hur många nordbor klarar att sluta dricka efter det?!... Som Ef.5:18 säger så är Guds alternativ "Andens liv", vilket enligt min mångåriga erfarenhet är oändligt mycket skönare, roligare, härligare och mer livgivande... Under mina 16 år som ofrälst blev alkoholdrickandets konsekvens dåligheter/lidande på flera sätt både för mig och andra, men de 21 åren som frälst har gett bara gott på många sätt både för mig och andra då jag dagligen blivit uppfylld av Guds närvaro, av Andens liv...

Ytterligare, när jag som nyfrälst hade en "babyperiod" (mitt första år) så märkte jag att alkohol drev bort Guds närvaro, den Helige Ande trivdes inte med alkoholberusning, och då var det permanent slut med alkohol för min del. Jesu närvaro med Andens liv gav mig ständigt glädje och frid, Guds härlighet och kärlek uppfyllde mig, hur kan man välja bort det för att istället bli alkoholberusad?! "Guds vin" ÄR bättre än världens vin...

Förenklat beskrivet: Alkohol öppnar visserligen ofta (inte alltid) upp för själslig glädje, fniss och rätt så korkade skratt under 1:a timmen, men därefter försvinner omdömet och människans mörka sidor/makter och drifter tar hämningslöst över…Men, när du intar det ”himmelska vinet” genom att bli fylld av Helige Ande, Guds närvaro så vaknar samvetet och du ger ut Guds kärlek och omsorg för andra, samtidigt som du själv blir tillfredsställd i ditt innersta av Guds härlighet och helighet, en verklig frid och glädje som ingenting kan förstöra eller stjäla. För ”Vindrinkaren” är dagen efter baksmälla, missmod och tomhet på insidan, och dessutom ångest över dumheterna du sagt och gjort; För den ”Andefyllde” kristne är dagen efter god hälsa till ande, själ och kropp, ett inre som alltjämnt är mättat av verkligt liv från Ovan och dessutom så är samvetet rent, i frid med Gud…Känns dumt att ens fråga, vilket väljer du?...Har du valt fel så finns Omvändelsens väg som i Guds nåd för dig tillbaka till livet med Honom, Jesus renar och förlåter, sätter fri Om du bekänner och lämnar synden (1 Joh.1:9, Jak.5:16). Under mitt 1:a år som frälst (”babyperioden”) så omvände jag mig gråtande i djup ånger och Jesus i sin enorma kärlek och nåd renade mig, satte mig fri och det friska andliga flödet i mitt innersta kom tillbaka…

Tilläggas, att det är alltså ”berusningen” som enligt Bibeln leder till synd, på Bibelns tid drack man vin med svag alkoholhalt till måltider, inget man blir full av efter ett glas…och i den kulturen var människorna och deras kroppar i allmänhet vana vid det förhållningssättet till vin, men vi nordbor, i ”spritbältet” har i hundratals år inte kunnat hantera alkohol på ett sunt sätt, många blir berusade och en del super skallen av sig varje gång…

Bibeln: "Se inte på vinet att det är så rött, att det ger sådan glans i bägaren och rinner ner så lätt. Till slut biter det som en orm, och stinger som en giftorm” (Ordspr.23:31-32)…
Om du vill kan du också läsa 1 Kor.5:11-13 / 1 Petr.4:3-5 / Rom.13:12-14 / Gal.5:19-24, var välsignad :)


ENSAMHETEN!

ENSAMHETEN! Bara ordet får oss att rysa, och ändå kallas detta för en allmänt utbredd folksjukdom. Jag hade själv en period, i c a två år då jag p g a olika studieorter och andra struliga omständigheter i mitt ofrälsta liv faktiskt led svårt av ensamhet. Det var likt ett svart, allt isolerande hål att ramla in i, själva ens existens kändes ifrågasatt. Nej, inte så hela tiden, jag hade ju släkt och några vänner men de fanns inte nära och inte alltid tillgängliga. Ni vet, det där att kunna ringa flera när som helst och genast kunna göra något socialt tillsammans med, det fanns inte där under denna hemska period. Som frälst kom jag genast in i en omfattande kristen gemenskap och då försvann ensamheten permanent, särskilt som Jesus kom in i mitt hjärta och en levande Gudsgemenskap tog vid. Att sen gifta sig och finna sin livskamrat var ju definitivt "dödsstöten" för ensamhetsmonstret...Men, kära vänner, det finns smärtsamt många därute som är i "det svarta hålet"...De är vanliga som du och jag, av alla de slag, men de har av olika omständigheter råkat drabbas av Ensamhet. De kommer hem efter jobbet och när dörren sluts så ekar tomheten och ensamheten sluter om dem likt en grav, de sitter där ensamma med sina tankar och känslor, ingen att dela med sig till, ingen att samverka med, det är som om de inte fanns...Ännu värre om de inte ens har ett jobb eller annan sysselsättning, då är risken stor för total isolering.

Vänner, vi som råkar befinna oss på "solsidan", ovan de mörka djupen måste finna dem, hjälpa dem, och det måste ske på ett sätt där de inte tvingas känna sig som "onormala knasbollar", vilket de självfallet inte är men de får en sådan självkänsla i sin isolering. Den kristna församlingen är faktiskt som gjord för en sådan hjälp, en öppen famn att ta emot dem; i församlingslivet, i våra hem och på cafeer o s v måste vi välkomna dem. Det Är en fråga om liv och död. Vårt moderna samhälles förbannelse är särskilt hur den skapat detta ensamhetens allt slukande monster...Mitt hjärta blöder för alla de som tvingats in i ensamheten och min bön till Herren, all trösts Gud är att Han må bruka mig i att finna dem, hjälpa dem, ja, självfallet att också leda dem till Jesus och frälsning, ty där bryts all förbannelse...

Det är en stor fara för oss som har "vårt på det torra" i att inte förstå, inte se med våra hjärtan detta mörka hav av människor runtomkring oss som håller på att drunkna i sin ensamhet. Vi blir lätt förnöjda och bekväma och faktiskt egoistiska då vi glömmer "vår nästa", denna människa vi skulle enligt Jesu ord älska som oss själva...Jesus säger så förkrossande kraftiga ord om just att ta ann oss lidande människor, t ex i Matteus kapitel 25, bibelstället om "Människosonens dom". I alla väckelsetider har det alltid funnits ett patos för just "de lidande och svaga", men i avfälliga tider så försvinner Gudsfruktan och egoismen, som Bibeln säger är en "avgud" tar över...Nej, vi ska inte springa febrilt och nervöst och försöka hjälpa alla vi ser dygnet runt i någon sorts "lagiskt nit", men däremot i den Helige Andes kraft och ledning, ni som är "andliga" förstår vad jag menar...Om våra hjärtan är öppna och vi både älskar och fruktar Herren så kommer vi att lyda Jesus, om vi tar steg i tro och lydnad så kommer Guds kraft och ledning, som Jesus sade "Mitt ok är milt och min börda är lätt". Så låt oss, jag talar lika mycket till mig själv, finna och rädda dem alla som är fängslade i Ensamheten, vi är Jesu händer och fötter, de ensamma väntar desperat...de är ett försummat missionsfält...

P.S! Kan ju vara visdom att särskilt som kristna börja ta hand om "de ensamma", ty snart är vi ju alla där, gamla och ensamma...Men om vi inför en "normalitet", en naturlig del av församlingslivet och den troendes liv av att ombesörja de ensamma så blir förutsättningarna ljusare för oss själva när det blir vår tur..."Det man sår får man skörda" eller kanske mer talande "som man bäddar får man ligga"...


ÄR ”KRISTNA TRON” FÖR DE OINTELLIGENTA OCH OUPPLYSTA?

Många sekulariserade svenskar anser att kristna har lurats in eller ”fallit in i” kristendom för att de saknar kunskap och förstånd nog, kanske att de också är svaga och själsligt sargade och griper efter sådant halmstrå. Nåväl, inte förvånade attityder eftersom svenska folket är bland det mest sekulariserade i världen, men vad många inte vet är att 82% av jordens befolkning är religiösa, varav över en miljard (eller två miljarder beroende på hur man räknar) är kristna, och över 100 000 blir det varje dag. Så, är alla dessa stackars vilseledda dårar? Bibeln säger dock att Evangeliet ”är en dårskap för dem som går förlorade, men en Guds kraft till frälsning för dem som tror”, så egentligen är kristna tron något som måste både upplevas och förstås genom att Gud själv uppenbarar detta, men detta ”uppenbarande” av Evangeliets sanning sker i samverkan med en människa som väljer att omvända sig och tro. Och Gud verkar i alla människors samveten, men alla vill inte veta av Gud och omvända sig och tro, det är p g a ”syndens makt att bedra”, många ”älskar mörkret och hatar ljuset” som Bibeln lär. Man har trott på och bejakat ateistiska alternativ, som t ex evolutionsläran, längst ner i detta inlägg kommer ett avsnitt om just Evolutionsläran…

 

Men, till frågan, är vi kristna korkade? Jag tänkte lite åt det hållet som ofrälst, särskilt då jag läste mina 4 år på Universitet, jag läste litteraturvetenskap, kulturvetenskap och vissa filosofiska ämnen m m. Men, ändå blev mina ”sekulära åsikter” alltmer vacklande ju mer jag läste s k intellektuella ämnen. Jag upptäckte att det var mest motstridiga åsikter ”de lärda” emellan och att de filosofiska lärorna var som modet, de kommer och går i popularitet, idag gäller t ex relativism men imorgon är det säkert borta, en ganska korkad filosofi för övrigt eftersom det tillämpas långt utöver sitt specifika område…Samma är det också med begreppet ”vetenskap”, det är väldigt vederhäftigt i områden som matematik, teknik och fysik men då begreppet överförs till områden som t ex psykologi, psykiatri och livsåskådningar med påståendet att vara lika ”vetenskapligt bevisat" och vederhäftigt så blir det löjligt…Problemet är att ”vanligt folk” tror att de s k intellektuella, forskare och akademiker är supersmarta som minsann vet hur allt ligger till. De ateistiskt inriktade bland dessa är "ateismens präster och prästinnor", och det är dem man ska blint tro på, detta är ett gigantiskt människans högmod, och ”högmod kommer före fall” och hur många gånger har inte människan fallit?! Hitler var evolutionist och diggade filosofer som Nietzsche. Engels och Marx gav kommunismen och Stalin och Mao hade ihjäl 120 mille, Hitler sina 60 mille, nej, det är inte religion som dödat flest människor…

 

Återigen, är kristna ”bakom flötet”? Är tron på Guds existens och kristna tron i synnerhet irrationell och ointelligent? I dessa dagar, så är många kända vetenskapsmän också förespråkare av ateism. Men i det förflutna och även i dag finns många forskare och akademiker som tror att Gud finns och att Jesus är världens Frälsare. Detta är ett litet exempel av forskare som bidragit till utvecklingen av modern vetenskap medan de tror på Gud:

 

Nicholas Copernicus (1473-1543): Copernicus var den polska astronomen som satte fram det första matematiska systemet av planeter runt solen.

Johannes Kepler (1571-1630): Kepler var en lysande matematiker och astronom. Han gjorde arbeten med ljus, och etablerade lagarna för planeternas rörelser kring solen. Han kom också nära att nå Newtonska begreppet gravitation, långt innan Newton föddes. Kepler var en mycket ärlig och from Lutheran.

Galileo Galilei (1564-1642): Galileo är ofta ihågkommen för sin konflikt med den romersk-katolska kyrkan. Hans kontroversiella arbete med solsystemet publicerades 1633. Galileo sade uttryckligen att Bibeln inte kan fela.

Blaise Pascal (1623-1662): Pascal var en fransk matematiker, fysiker, uppfinnare, författare och teolog. I matematik publicerade han en avhandling om ämnet projektiv geometri och etablerade grunden för sannolikhetsteori. Han växte upp som romersk-katolsk, men 1654 hade han en religiös vision av Gud, som vände riktningen av hans studie från vetenskap till teologi.

Isaac Newton (1642-1727): I optik, mekanik och matematik var Newton en obestridd snille. I all sin vetenskap (inklusive kemi) såg han matematik och siffror som centralt. Vad som är mindre känt är att han var innerligt religiös och ville förstå Guds plan för historien utifrån Bibeln. I Principia konstaterade han: "Det vackraste system, solen, planeterna och kometer kan bara utgå från råd och herravälde från en intelligent och mäktig varelse."

 

Här är exempel på ytterligare några troende forskare och vetenskapsmän, från modern tid. Uppräkningen är något gammal, många nya namn har tillkommit:

 

Michael Faraday, en av Englands mest berömda fysiker / Bernt Lindberg, Docent i Kemi / Mats Molen, två fil.kand i naturvetenskapliga ämnen / Duane Gish, Fil.Dok.i Biochemistry från University of California / Henry M. Morris, Fil.Dok. i Hydraulic Engineering från University of Minnesota / Dean Kenyon, Fil.Dok. i biophysics från Stanford University / Ken Cumming, Fil.Dok. i Biologi från Harvard University /Andrew Snelling, Fil.Dok. i Geology från University of Sydney / Frank Sherwin, som har en Magistersexamen i Zoologi från University of Northern Colorado. / Roger W. Sanders, Fil.Dok. i Botanik från University of Texas, Austin / Todd C. Wood, Fil.Dok. i Biochemistry, Genomics från University of Virginia / Patrick Young, Fil.Dok. i Analytical Chemistry från Ohio University

 

Här följer kända personligheter som bekänt sig till den kristna tron, men det finns många fler:

 

Politiker: Kjell Magne Bondevik, Norges f.d statsminister / Alf Svensson / George Bush / Jimmy Carter / Abraham Lincoln / Ronald Reagan / John F. Kennedy/Winston Churchill/Dwight Eisenhower/Franklin D Roosevelt

Författare: Leo Tolstoy / C.S Lewis/Charles Dickens/Fjodor Dostojevskij

Filosofer: Immanuel Kant/Albert Einstein/William Lane Craig, Professor i Filosofi vid Talbot School of Theology i La Mirada/ Alvin Platinga, Calvin College, som har Fil.Dok. från Yale University m m.

Kristna Journalister: Per Östlin / Carin Stenström / Hans-Göran Björk / Mats Tunehag /Thomas Österberg/ Göran Skytte

Kristna Läkare: Bara i t ex Storbrittanien finns c a 5000 kristna läkare, t e x Dr. Stephen Craddock/ Dr. Jeremy J Franklin/ Dr. Margaret Spence. I Sverige finns många kristna läkare, t ex Sara Degerman-Carlsson/ Ulla Palenius och Magnus Landgren.

 

OBS! HÄR följer nu ett antal olika webblänkar som du kan studera vidare i och få bekräftelse, insikter och kunskap. De åsikter och information som framförs tillhör dem som driver dessa webbsidor och som skriver inläggen, var och en bedömer själv vad som är vederhäftigt. Var välsignad:

 

Detta är några av de sammanslutningar av forskare som tror på Gud:
• American Scientific Affiliation
• Association of Christians in the Mathematical Sciences
• Christian Association for Psychological Studies
• Christians in Science
• Presbyterian Association on Science, Technology, and the Christian Faith

 

Andra bra länkar som försvarar kristen tro:

http://apologia.se/

http://gluefox.com/

www.carm.org

 

Källhänvisning (där sådan kan uppvisas):
http://www.adherents.com/largecom/fam_christian.html
http://www.icr.org/creationscientists.html

 

EVOLUTIONSLÄRAN DÅ?

Evolutionsläran är för många en orsak att inte närma sig kristna tron eller religion överhuvudtaget. Vad många inte vet är att idag finns det en stor mängd forskare och vetenskapsmän som lämnat evolutionsläran som en vetenskapligt ohållbar teori. Det finns nämligen inga egentliga strikt ”vetenskapliga bevis” för evolutionsläran. Det finns flera faktorer som omöjliggör en evolution såsom evolutionisterna vill framställa det. Ett exempel är avsaknaden av fossila lämningar av mellanformer, d v s om evolution mellan olika arter skulle ha skett så skulle det finnas miljoner fossila bevis på det, man har inte hittat ett enda…Man har konstruerat ihop olika fossila lämningar och menat att dessa är bevisen, det kan vara att man kopplat ihop lämningar av t ex en människa med lämningar av en apa, eller att man påstått en vanlig aplämning eller en lämning av en vanlig människa vara människoapa. Detta kan man göra då man utesluter helt möjligheten av en Gud som skapare och där alternativet ”evolutionsläran” bara måste stämma i den ateistiska filosofin. Evolutionsläran påminner i mycket av en religion i sig, vilket man märker då man ifrågasätter den, det blir väldigt kraftiga känslomässiga reaktioner och det går knappast att föra en vetenskapligt ”rationell” dialog med rationalisterna själva…

 

Läs här i följande länk om de tio främsta argumenten emot Evolutionsteorin: http://faq.genesis.nu/tioitopp_v2.htm

 

Evolutionskritiker/Vetenskapsmän som har lämnat den ”vetenskapliga religionen” Evolutionsläran, och som istället har mer förtroende för en skapelseakt eller en ”intelligent design” bakom Universums och vår existens, inte nödvändigtvis att de alla är kristna men många är det:

 

Bernt Lindberg, Docent i Kemi / Mats Molen, två fil.kand i naturvetenskapliga ämnen / Duane Gish, Fil.Dok.i Biochemistry från University of California / Henry M. Morris, Fil.Dok. i Hydraulic Engineering från University of Minnesota / Dean Kenyon, Fil.Dok. i biophysics från Stanford University / Ken Cumming, Fil.Dok. i Biologi från Harvard University /Andrew Snelling, Fil.Dok. i Geology från University of Sydney / Frank Sherwin, som har en Magistersexamen i Zoologi från University of Northern Colorado. / Roger W. Sanders, Fil.Dok. i Botanik från University of Texas, Austin / Todd C. Wood, Fil.Dok. i Biochemistry, Genomics från University of Virginia / Patrick Young, Fil.Dok. i Analytical Chemistry från Ohio University

 

Käre vän, har du som icke-troende klarat av att läsa ända hit så är det bara att gratulera, du är inte lång ifrån Guds rike. Läs gärna något av mina Evangelistiska budskap här på min tidslinje. Jesus älskar dig och vill frälsa dig, var välsignad…Och svaret på frågan ”är kristna för de ointelligenta och oupplysta”? är Nej, uppenbarligen inte, eftersom det finns oändligt många s k intellektuella forskare och vetenskapmän som är just kristna, både förr och i nutid. Det finns dessutom något som heter ”kristen apologetik”, en världsvid och historiskt välkänd verksamhet av ”kristna intellektuella” som försvarar kristna tron på ett akademiskt och vetenskapligt sätt, du har redan fått ett antal webblänkar att studera vidare i. Bibeln säger att ”Herrens fruktan är vishetens begynnelse, och att känna den Helige är förstånd” (Ordsp.9:10), d v s vi måste i vördnad och respekt för Gud Skaparen ta in Gud i ekvationen om vi ska få verklig kunskap och vishet, och det är i Guds eget Ord, Bibeln vi finner ”livets instruktionsbok”…Var välsignad.


MIN VARDAG är inte grå!

MIN VARDAG är inte grå! Den var meningslöst tom innan mitt möte med levande Gud den där kvällen hemma i min lilla etta för 23 år sedan. Men så uppenbarade sig Jesus för mig i sin väldiga kärleksnärvaro, Guds helighet och härlighet invaderade hela mitt väsen och fick denne intellektuelle hårdnackade finne på knä, det hade blivit så för vem som helst...Jag har under mina frälsta år varit på hundratals (eller "tusentals") Gudstjänster, karismatiska Väckelsemöten med en del stora namn i världen; profeter, världskända pastorer och predikanter och jag har fått profetior och välsignelser från Ovan till mig i stor mängd, viktiga och nödvändiga. Men, alltjämnt sedan den där kvällen 17/8-95 så har jag mina bästa och starkaste Gudsmöten hemma ensam i min "bönekammare", i vardagen...Jag hör Jesus och den Helige Anden klarast hemma, det är Jesus och jag, bara vi två...

Jag rekommenderar verkligen troende att gå på möten och konferenser, "tjänstegåvorna" kan verka då och betjäna folket, särskilt viktigt för nyfrälsta och något alla behöver kontinuerligt, emellanåt. Men jag tror att Guds vilja är i 1:a hand den nära kärleksrelationen och andliga gemenskapen i vardagen, hemma. Det är detta som bygger Gudsrelationen på djupet och ger fundamentet att leva sitt kristna liv på...Många kristna är s k "ubåtskristna", de lever upp endast i möten och konferenser, får andliga kickar och sedan dyker de i vardagen ner under ytan och kvider och lider i andlig torka, vågar inte vittna och göra Guds gärningar...Att springa på konferenser och möten, vara "söndags- eller helgkristen" är självfallet bättre än ingenting, men troslivets fundament måste byggas i vardagen, i hemmets bönevrå om det kristna livet ska fungera.

Bli kär i Jesus i vardagen, bli kär i Guds levande Ord och bara längta efter Bibelläsningen, bli Uppfylld av Helige Ande varje morgon. Och när du går på möten så blir det du får en "bekräftelse" på vad du redan upplevt i din vardag, i din bönekammare. Då blir du inte heller beroende av mänskliga (ibland bristfälliga, felande) redskap utan ditt behov och beroende är direkt kopplat till Jesus Kristus, din Herre och Frälsare! Och kära du, gå på möten och konferenser! Men var inte beroende av dem, kom ut ur ubåten, Jesus väntar på dig i din vardag, hemma i din bönekammare, bara Jesus och du...

1 Kor.1:9 "Gud är trofast, han som har kallat er till gemenskap med sin Son Jesus Kristus, vår Herre"...

P.S! Som sagt, det är självfallet viktigt att kontinuerligt gå på Gudstjänster/konferanser, tjänste- och nådegåvorna får ju då möjlighet att verka och välsigna. Under mina nyfrälsta år och under Bibelskoleåren var jag ständigt på alla möjliga möten, särskilt karismatiska. Det finns ju olika perioder i livet; en del är ensamma, nyfrälsta, sargade m m och behöver syskongemenskapen och andligt betjänande flera dagar i veckan, medans andra har fullt upp med familjeliv eller kanske krävande jobb o s v. Sedan finns ju vi som är i aktiv tjänst och evangeliserar/predikar; för oss är det tid att ge ut allt det andligt goda vi fått från Herren och Ordet, allt vi fått genom hundratals smorda "handpåläggningar" och många profetior, finns inte tid att springa på allt och få ännu fler handpåläggningar så man blir flintskallig...

Som ni vet så ger jag ut både sött och salt, både välling och fast föda; kanske någon tycker mitt inlägg här var en "attack från fienden", nej, det är inte det automatiskt så fort du känner något är jobbigt eller emot din åsikt, kanske det är just vad du behövde höra för att få hjälp med rätt fokus. Återigen, gå på möten och konferanser, var välsignad!


Religions- och yttrandefriheten räknas som mänskliga rättigheter, men hur länge till?

FN:s stadgar och Europakonventionen stadfäster dessa rättigheter tydligt (se beskrivning nedan). Dessa grundläggande mänskliga och demokratiska rättigheter har varit dyrköpta under flera hundra års kamp i blod, lidande och tårar. Om man tar bort någon av dessa rättigheter så försvinner grundbultarna till verklig demokrati och vi återgår till en åsiktsdiktatur och censur. Dessa ”demokratins grundbultar” är idag under massiv attack, de håller på att avskaffas. De styrande, media och kulturelit må försöka intala och indoktrinera folket att demokrati råder, men detta är falskt. Idag är vi via medieindoktrinering, speciella lagar, regler eller förhållningssätt och myndigheter på väg djupt in i en sorts demokratur (”demokratisk diktatur”) som i effektivitet är lika forna DDR och Sovjetunionen med deras Stasi och KGB, inte i lika våldsamma yttringar (ännu i alla fall) men likväl i andra straffåtgärder som t ex böter, bli avskedad eller nekad jobb/försörjning, avstäng från sociala media, utfrysning från samhället på många olika sätt och ja även fängelse kommer att bli verklighet…Man kommer säga och gör det redan att: ”allt sker för allas bästa, individens rättigheter måste beskäras litegrann för det kollektivas bästa, men vi har sann demokrati”, detta låter väldigt likt favorituttryck av Stalin och Mao m fl…

 

Ur kristet perspektiv så kommer den massiva förföljelsen återigen till också oss kristna i västerlandet. Jag tror att i och med islamiseringens framväxt, när denna når en ”kritisk massa” (inkl. terrorism och mycket annat) så kommer lagar som drar all religiös frihet under samma kam; Om de styrande tvingas beskära muslimens frihet så måste det gälla också den kristnes frihet (detta har varit ”fiendens” plan och målsättning från första början). Jag kan ha fel förstås (hoppas det), men snart kan det vara förbjudet att sprida Evangeliet i det offentliga rummet, ja, även att överhuvudtaget försöka konvertera någon, all evangelisation kommer förbjudas i alla dess former, den muslimska såväl som den kristna. Man kan se denna utveckling tydligt nu och detta kan ske mycket fortare än vi anar. Låt oss se på våra viktigaste stadfästa Mänskliga och Demokratiska rättigheter, de är snart ett (förbjudet) minne blott:



FN:s Deklaration om de mänskliga rättigheterna - Artikel 18: ”Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion och trosuppfattning och att, ensam eller i gemenskap med andra, offentligen eller enskilt, utöva sin religion eller trosuppfattning genom undervisning, andaktsutövning, gudstjänst och religiösa sedvänjor”.

 

Artikel 19:
”Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och SPRIDA INFORMATION och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser”.

 

EUROPAKONVENTIONEN - ARTIKEL 9:
”Envar skall äga rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro och frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller tro genom gudstjänst, undervisning, andaktsövningar och iakttagande av religiösa sedvänjor”.

 

ARTIKEL 10:
”Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och SPRIDA UPPGIFTER och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser”.

 


EVANGELIET! - Största och viktigaste Budskapet för Alla människor!

Gud själv kom till oss människor för 2000 år sedan genom Jesus Kristus. Jesus Älskar och bryr sig om dig mer än någon annan någonsin gjort. Hans Kärlek till dig sviker aldrig. Människor kommer att svika dig, men inte Jesus, och Han vill ta hand om dig och ditt liv Om du låter Honom så göra. 
Jesus uppdrag var att Frälsa en förlorad mänsklighet. Alla människor har vänt sig bort från Gud och lever i Uppror mot sin Skapare. Därför har Synden invaderat människosjälen. Våra historieböcker, och varje dagstidning idag och varje personligt liv visar tydligt syndens allt förintande makt. Vem av oss har inte varit självisk, ljugit och förtalat, behandlat någon illa och varit kärlekslös? Men, de Goda Nyheterna är, Guds Nåd och Kärlek till just dig och mig är: Att Jesus Kristus på Korset led och dog för dina och mina synder, Han tog på sig All vår synd och gick i Graven med det. Våra synder är utplånade, och Gud väljer att inte ens komma ihåg något av det, de är borta för evigt.

Jesus tog faktiskt själva Straffet för all vår synd på sig istället för oss som Bibeln förklarar (Jesaja 53). Om du begår brott i samhället som att t ex stjäla en bil, misshandla någon grovt, förskingring och bedrägeri o s v så blir det en Rättegång, en Domstol och ett Straff. Detta kallas för Rättvisa, och så bevaras samhället. Men, Gud är den eviga Sanningens och den eviga Rättvisans grundval. Gud är en Garant för att sanning, rättvisa och det moraliskt goda ska bestå i Universum för alltid. Det blir alltså en Guds domstol, en Räkenskapens dag för oss alla. Men om du Vänt om till Gud, och tagit emot Jesus och hans Frälsning så blir du Frikänd och Benådad. Du blir frikänd och benådad eftersom Jesus tog ditt straff på sig istället för dig! Detta är Guds enorma Kärlek och Nåd till just dig…

Bibeln talar förstås mycket om frälsningen, t ex: ”Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv”. Jesus säger ”Jag är vägen och sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig”. Och Jesus säger också i Bibeln ”Omvänd er och Tro Evangelium”. Du som tror på Jesus får alltså evigt liv i Himlen istället för att gå förlorad till evig förtappelse.

Denna Frälsning är en fri gåva av Nåd från Gud till dig. Du kan alltså inte Förtjäna frälsningen, utan den tas emot i tro. Du kan ge miljoner till fattiga (vilket är bra) och göra massor av goda gärningar men du släpps ändå inte in till Himlen…En undersökning visar att en människa syndar c a 100 000 gånger under sin livstid, men det räcker med en enda synd, t ex ett förtal, en lögn och du blir portad, varför? Därför att Himlen är en fullkomlig plats med endast godhet, rätt och sanning, en helig plats där ingen synd finns. Men, Jesus tog alltså Alla dina synder på Korset och gick i graven med dem…Jesus led och dog för dig eftersom Han Älskar dig, såsom Bibeln säger i Rom.5:8: ”Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog i vårt ställe, medan vi ännu var syndare”. Jesus dog och gick i graven med våra synder, men på 3:je dagen Uppstod Jesus från de döda, Han lever i evigheternas evighet, och om du väljer Jesus, Han som kallas för Livets Furste och Livets bröd så kommer du sannerligen att Leva nu och i evighet i Himlen. Men, valet är ditt, din Fria vilja avgör hur ditt liv blir framöver, och ännu viktigare var du ska tillbringa evigheten…

Det är alltså ett Hjärtats val där du väljer att Vända om till Gud. Ett val där du antingen förkastar och förnekar Jesus och det Han gjort för dig, eller så Bejakar och tror du på Jesus och Hans Frälsning.

Att ta emot Frälsningen är inte svårt, det är en hjärtats Överlåtelsebön där du ber om Syndernas förlåtelse och Bekänner din tro på Jesus och det Han gjort för dig, du bekänner Honom som din Herre och Frälsare.
Bibeln säger att vi behöver med vår mun bekänna och i hjärtat tro, då blir vi frälsta. Här följer därför en vanlig och bibliskt baserad bön. Om du på allvar vill ta emot Jesus och Hans frälsning så kan du be högt denna frälsningsbön, denna överlåtelsebön från ditt hjärta till Gud. Detta är bara en hjälp, ett förslag på hur du kan be, men det är mellan dig och Gud, varsågod:

”GUD, FADER, JAG BEKÄNNER ATT JESUS KRISTUS ÄR MIN HERRE OCH FRÄLSARE, JAG TROR ATT JESUS LED OCH DOG FÖR MINA SYNDER, ATT HAN TOG MITT STRAFF I MITT STÄLLE, OCH JAG TROR ATT JESUS UPPSTOD FRÅN DE DÖDA…HERRE JESUS KOM IN I MITT HJÄRTA, FÖRLÅT ATT JAG GÅTT MIN EGEN VÄG. JAG VÄNDER MIG BORT FRÅN ALL SYND OCH ONDSKA OCH JAG FÖLJER DIG JESUS I ALLA MINA DAGAR. JAG ÖVERLÅTER MITT LIV I DINA HÄNDER HERRE JESUS. TACK FÖR ATT JAG NU ÄR FÖRLÅTEN OCH SATT FRI, TACK FÖR ATT JAG NU ÄR ETT GUDS BARN MED EVIGT LIV. JAG TAR OCKSÅ EMOT DIN HELIGE ANDE, FYLL MIG MED DIN FRID OCH GLÄDJE, DIN NÄRVARO OCH KRAFT, JAG BER I JESU NAMN, AMEN”


BANGKOK-MISSION MOVIE!

En 10-minuters Gatuevangelisations video där jag, Anette och Peter Åkesson predikar evangeliet till Bangkokborna på gator och torg. Åkesson som tolkade till thai och som också predikade direkt på thaispråket. Vi vittnade också till enskilda och mindre grupper, men sådan här ”openair-streetpreaching” (offentligt tal mitt bland folket, stående på en bänk eller dyligt) har sitt himmelska syfte särskilt med tanke på att Thailand och dess folk är ett för evangeliet onådd folkgrupp, de allra flesta är buddister och en mindre del muslimer. Vi fick se flera ta emot Jesus och frälsning och även förbön för olika behov. Folket var mycket mer öppet och mottagligt för Jesus och evangelium än i Sverige även om det fanns några få negativa, som det ju alltid finns i alla sammanhang och länder.

Vi fick verkligen hjärta och nöd för detta så vänliga folk. Vi blev avbrutna ett par gånger av vakter eftersom vi predikade för nära ingångar till köpcentrum, men mycket vänligt och professionellt hänvisades vi till gatuplanet med busshållplatser, och där gick det jättebra att få predika. Här ett litet hopklipp från denna ”openair-preaching” där vi alla tre predikade, och Peter Åkesson flödade perfekt i Guds smörjelse i både tolkningen och när han själv predikade direkt på thai (i slutet av videon ett kort inlägg enbart på thai av honom). Det var designat av Herren Jesus detta samarbete med broder Peter som är bosatt i Bangkok, vi fungerade i Ande och kraft tillsammans också i enskilt betjänande, i vittnande och förbön för thailändare och turister. Peter blir också en herde för dem som tar emot, vi lämnade hans kontaktuppgifter. Du som har thailändska vänner eller bekanta, låt dem lyssna på detta! Var välsignad:

https://youtu.be/Gm61oU5LdEE


GUDSGEMENSKAPEN – ANDENS LIV OCH KRAFT I DITT LIV!

2 Kor.13:4 säger "Han blev korsfäst i svaghet men lever genom Guds Kraft. Så är också vi svaga i honom, men vi ska leva med honom genom Guds kraft som ni ska få Känna". Kära vänner, Guds vilja är att vi ska ”känna” Guds kraft. Det kristna livet är inte blott en livsfilosofi, det är ett liv tillsammans med levande Gud i Hans väldiga kraft.

Låt oss läsa 1 Kor.2:4-5: ”Och mitt tal och min predikan bestod inte i ord som skulle övertyga genom mänsklig visdom utan genom en bevisning i Ande och kraft. Vi ville inte att er tro skulle bygga på människors visdom utan på Guds kraft". 
Det Paulus talar om är att vi inte kan bygga vår kristna tro på mänsklig visdom. Det vi behöver framförallt är en livsförvandlande erfarenhet av Guds Ande och kraft, av Guds närvaro. Det är ju vad Paulus säger, vi läser igen: ”Och mitt tal och min predikan bestod inte i ord som skulle övertyga genom mänsklig visdom utan genom en bevisning i Ande och kraft. Vi ville inte att er tro skulle bygga på människors visdom utan på Guds kraft.”

Om vi kristna inte har en livsförvandlande erfarenhet av och relation till Andens Gudsgemenskap och kraft så blir kristna livet livlös tradition, blott en religiös livsåskådning. Om vi kristna inte lär oss att dagligen vandra i och samarbeta med den Helige Ande så går vi snabbt vilse. När du läser i Bibeln så förstår du inte riktigt eftersom det är Anden som uppenbarar Guds Ords sanningar, som vägleder och ger liv i det du läser. Det är här många lätt faller offer för liberalteologi och andra villoläror eftersom de inte läser Ordet i den Helige Ande.

Vår predikan, vårt vittnesbörd borde inte vara ”människors visdom”, d v s allt det där så mänskligt vältaliga och retoriska talet som bara delvis är Bibelförankrat och ofta på ett luddigt sätt. Nej, predikan och vittnesbörd ska vara förutom helt Bibelförankrat också i en Demonstration av Guds Ande och Kraft. Det var så Jesus agerade och likaså lärjungarna, och så har det varit i alla Väckelserörelser i hundratals år. Gud bekräftar alltså Sitt Ord med tecken och under, med Guds Andes närvaro och kraft. Mark.16:20: ”Och de gick ut och predikade överallt, och Herren verkade tillsammans med dem och Bekräftade Ordet genom de tecken som åtföljde det”.

Det bästa i ett väckelsemöte är faktiskt det så kallade ”eftermötet”. Det är då folket äntligen kan få Uppleva levande Gud, få hjälp och helande, bli uppfyllda av den Helige Ande, få frid, glädje och ny styrka, möta Guds kärlek, bli förvandlade. Kanske man i eftermötet behöver lämna saker som blockerar Gudsgemenskapen, likt stenar i en brunn som hindrar det friska andliga flödet. Synd, ljumhet, världslighet, villolära, Allt kan du lämna till Korset och Jesus, Han renar dig och sätter dig fri då du bekänner och lämnar synden. Och Guds Ande kommer och fyller dig med Guds härlighet och helighet, Gudsnärvaron, vilket är det absolut underbaraste som finns nu och för evig tid. Det var Guds kraft, mötet med levande Gud som fick mig, en hårdnackad intellektuell finne att kapitulera och ta emot Jesus och Hans frälsning. Att möta och bli uppfylld av Jesu kärleks närvaro, av Andens liv övertygade mig fullständigt, ja, också det att jag förstod Evangeliets innebörd, men också det var något som Guds Ande uppenbarade för mig.

När du låter din Tro vara både förståelse med förståndet Och en daglig erfarenhet av Andens liv och kraft så ger du inte efter för syndanaturen och det s k ”köttet”. Låt oss läsa Rom.8:5-9, 12-14: ”De som lever efter sin köttsliga natur tänker på det som hör till köttet, men de som LEVER EFTER ANDEN tänker på det som hör till Anden. Köttets sinne är död, men Andens sinne är liv och frid. Köttets sinne är fiendskap mot Gud. Det underordnar sig inte Guds lag och kan det inte heller. De som följer sin syndiga natur kan inte behaga Gud. NI DÄREMOT lever inte efter köttet utan efter Anden, eftersom Guds Ande bor i er. Den som inte har Kristi Ande tillhör inte honom... Vi har alltså skyldigheter, bröder, men inte mot vår onda natur, så att vi skall leva efter köttet. Om ni lever efter köttet kommer ni att dö. Men om ni GENOM ANDEN dödar kroppens gärningar skall ni leva. Ty alla som drivs av Guds Ande är Guds söner".

Ordet förklarar nästan övertydligt att det är genom Guds Ande, genom Andens liv och kraft som vi kan och ska leva i renhet och helgelse, i lydnad och överlåtelse till Gud.

En av de sista saker Jesus sade innan Han lämnade jordelivet och for upp till Himlen var att de troende skulle få Kraft när den Helige Ande kommer över oss, låt oss läsa Apg.1:4-5, 8: ”Vid en måltid tillsammans med apostlarna befallde Han (Jesus) dem: ’Lämna inte Jerusalem utan vänta på vad Fadern har utlovat, det som ni har hört av mig. Ty Johannes döpte med vatten, men ni skall om några dagar bli döpta i den Helige Ande… Men när den Helige Ande kommer över er, SKALL NI FÅ KRAFT och bli mina vittnen i Jerusalem och i hela Judeen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns”.

När du tar emot Jesus och Frälsningen så blir du som Bibeln säger andligt ”född på nytt” och en ”ny Skapelse i Kristus” där det gamla är förbi och något nytt har kommit. Detta är din nya Identitet som frälst: du är förlåten och försonad med Gud, du har det rätt ställt med Gud, du är ett Guds barn älskat och accepterat, din synd har Jesus tagit bort och utplånat på Korset, du är frikänd och benådad med evigt liv i Himlen. Det är alltså en underbar Nystart av hela ditt väsen och din evighet, detta är grunden, Frälsningen.

Men, sedan kommer fortsättningen, d v s livet tillsammans med Gud. Du är en Jesu Lärjunge som ska följa Jesus i ditt liv, låta Honom ta hand om dig och ditt liv. Det är här du behöver ta emot Andens dop, det som vi läste om i Apg.1:8 och det som själva "Pingstdagen" handlar om, vilket Apostlagärningarna kapitel 2 beskriver, ni känner till den berömda berättelsen.

Skillnaden mellan att vara endast andligt ”född på nytt” och ”döpt i den Helige Ande” är som att ha fått en splitterny bil, t ex en BMW M3 (min favorit sportbil), du har fått bilen som en gåva helt fritt av Guds nåd, den glänser och luktar gott, läderklädsel, en v8 motor, all ny teknik. Du sitter i bilen och njuter, du vrider om nyckeln för att ta en sväng, och inget händer! Du står stilla. Bilen kunde lika gärna stå där parkerad för gott. Det fattas bensin i bilen! Ingen bränsle! Möjligen så kan du frikoppla och be några vänner att putta bilen så du kan styra någon meter… När du blir "döpt i den Helige Ande" så fylls du av Guds Kraft, av en sådan Gudsnärvaro att Syndens frestelser besegras, av en sådan Gudskraft att du kan predika och vittna inte längre i egen förmåga utan i Guds förmåga.
Frågan är: Vill du stå parkerad vid livets väg och utsätta dig för vädrets nedbrytande makter (du kommer ju inte fram till serviceverkstaden) eller vill du tjäna och lyda Herren Jesus i ett Himmelskt äventyr, ibland köra försiktigt genom snårig skog och ibland vråla fram över berg och dalar, inte en dag lik den andra och sprida Guds rike och Frälsning i denna mörka värld där tusentals människor runtomkring dig är raskt på väg till evig förtappelse i Gehenna, ja, rädda både hedningen och de ljumma "namnkristna" eller vilseförda till Härligheten hos Jesus i Himlen...vad väljer du?

Nu är det snart dags för "eftermöte" kära vänner, vill ni ha Guds bränsle idag, här och nu? Om du redan är döpt i den Helige Ande så behöver du alltid, dagligen bli Uppfylld av Guds Ande, det behövs daglig ”Påfyllning”. I Apg.4:31 och 13:52 står det att lärjungarna ”Uppfylldes av den Helige Ande”, d v s långt efter Pingstdan och Andens dop. När vi kört en bil tillräckligt länge så behöver den ju tankas igen…Och som Ef.5:18 säger:

”Berusa er inte med vin, sådant leder till ett liv i laster. Låt er i stället UPPFYLLAS AV ANDEN”.

Nu så är ju detta en "skriven undervisning" och du som läser sitter vid en dator eller smartphone, kanske hemmavid. Men, Gud är Allestädes närvarande, och du har läst en predikan som bör ha väckt din tro till liv, ty ”tro kommer av predikan och predikan i kraft av Kristi Ord” som Bibeln säger. Nu så ber vi tillsammans om att få bli Uppfylld av den Helige Ande, och även för dig som ännu inte fått Andens dop, lägg din hand på ditt huvud eller vid hjärtat och öppna ditt hjärta till Gud i tro och så ber vi tillsammans:

”Gud Fader, jag har läst och förstått att din vilja är att jag blir döpt i den Helige Ande, att bli uppfylld av Anden, att jag ska bli uppfylld av Din Härlighes närvaro, av Din livgivande kraft…Jag älskar dig Herre Jesus, Du är mitt liv, jag hungrar och törstar efter Dig Jesus, att få vara nära dig, få se och höra Dig i mitt innersta. Att få bli ledd av din Helige Ande och gå och leva i Din kraft, så att jag kan leva i renhet och helgelse inför Dig min Gud, så att jag kan tjäna och lyda i Andens kraft, i Andens nådegåvor. Mätta mitt innersta Herre med Din kärleks närvaro, Din frid och glädje så att jag kan betjäna människorna runtomkring mig i Andens liv och kraft. Nu tar jag i tro emot Andens dop och att få bli Uppfylld av den Helige Ande, i Jesu Namn, Amen.”


MITT VITTNESBÖRD!

Berättar här september-17 på ett bystugemöte tillsammans med Pingstkyrkan i Överkalix om hur en hårdnackad intellektuell och ölälskande finne kunde bli frälst! Lyssna och häpna:

https://youtu.be/iRmAmvZBaZ0


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0