HJÄLP MIG FÖRSTÅ?!
Det är mycket tal om "Utsatta områden", om gängkriminalitet och hopplöshet hos ungdomar som växer upp i en nedbrytande miljö. Offer och förövare, skuld och sanning är begrepp som olika aktörer i samhällsdebatten svingar vilt mot varandra, och förvirringen är total.
Jag själv är invandrarbarn, den 2:a generationen finne som hamnade i Sverige då föräldrar på 60-talet flydde arbetslöshet och "utsatthet" i dåvarande "fattigfinland". Finnarna bodde i nybyggda betongghetton, tog de värsta, hårdaste jobben och slet ut sina kroppar efter 40 års slit i fabriker. Vissa tog senare vara på svenska välfärdssystemets möjligheter att utbilda sig, läste till undersköterska eller annat så de slapp fabriken. Svenska välfärden byggdes ut ytterligare under 70- och 80-talet, fri och nästan gratis sjukvård och skola fanns redan, likaså a-kassa vid arbetslöshet och sjukförsäkring vid sjukdom så man inte blev utan inkomst. Men, lönerna blev betydligt högre, särskilt för fabriksarbetare, och olika stödåtgärder som kommunal vuxenutbildning startades för att hjälpa arbetslösa komma in i arbetsmarknaden.
Landet Sverige var världens tryggaste och mest hjälpsamma att vara "utsatt och svag" i. Sedan kom vissa, en del allvarliga försämringar i välfärdssystemet, men alltjämt så finns trygghetsnäten där. Vem som helst kan, om kroppen är någorlunda frisk ta jobb som städare, köksbiträde, jobba på Macdonalds eller timvikarie på Äldreboende osv. Vem som helst kan fritt välja, när som helst att utbilda sig på alla nivåer, få studielån och inkomst.
Jag försöker förstå, jag bodde ett tag i USA; Där fanns farliga "no go zoner" med människor som helt saknade "trygghetsnätet", inga ekonomiska möjligheter till högre eller yrkesinriktad utbildning, ingen fri sjukvård, absolut inga jobb och ingen a-kassa, där "tvingades" en del bli kriminella. När jag rest i mission i Afrika och Asien så har jag sett "utsatta områden" med ren svält, men de flesta människorna där valde inte kriminalitet, de antingen förblev hungriga eller så emigrerade, flyttade de som finnen till annat ställe för att få jobb. Om inte annat land, så till en större stad.
Hjälp mig förstå, jag har bott stor del av mitt liv i "betongghetton", t ex Hässleholm i Borås och nära Gottsunda i Uppsala och sett brända bilar och krossade busshållplatser, ständigt tjutande polissirener mm. Vad är det i de svenska "utsatta områdena" som tvingar till kriminalitet? Vad är det som fattas ytterligare, när allt väsentligt ligger fritt framme att nyttja, väl serverat med all hjälp att sätta igång, med jobb eller utbildning? Sådant som fattiga, utsatta människor i USA och Afrika bara kan dagdrömma om, en surrealistisk verklighet och ofattbara möjligheter som är ouppnåeliga i deras samhällen. Vad?
Jo, jag vet. Välfärden i Sverige har krakelerat, och väldigt många faller igenom tryggetsnätet, då dess hål blivit alltför stora. Särskilt de med sjukdomar eller slitna, skadade kroppar far illa, och även de som inte av olika orsaker kan jobba. Men, saken gällde här den stora mittfåran, av unga och friska människor som kan både jobba eller utbilda sig...Hjälp mig förstå, du som vet bättre. Varför är det såhär i Sveriges utsatta områden? Och, framförallt, exakt vilka ytterligare åtgärder behövs?
